Annons:
Etiketterlivsstilochspeciellabehovartikel
Läst 4405 ggr
Eleri-Twinkle
2008-08-10 18:19

Mamma-supporten...

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Efter gårdagens shoppingtur, frodades de negativa dialogerna i kapp. Speciellt när jag gick in i provrummen i jakt efter att ha något att ta på mig till kvällens utgång. Jag vågade tillslut knappt möta spegelbilden. Det enda jag såg var stora tuttar och breda höfter. Kände mig mer och mer som de där antika kvinnostatyerna där kvinnan i stort sett består av runda tuttar, stor mage och rumpa.

 "Kurvor de luxe"

"F…..n", jag som oftast tycker kurviga kvinnor är så vackert, varför i sjutton kan jag inte tycka samma sak om mig själv?

Det var då mamma kom in i bilden.

Trumpen…

Satte jag mig på sängkanten och undrade om jag skulle gråta eller skrika av frustration. Hela sommaren har jag tränat och på det hela levt sunt, men jag verkar har sprungit rätt in i värsta "vänte-platån", där mitt mull vägrar släppa i från sig om så det "minstaste" hull. Efter att ha småfräst åt maken underbara kärlekströst (vad är det med mig ibland?) så ringde jag min mamma.

Tillsammans red vi ut "känslostormen". Vi pratade om medicinens biverkningar men lade betoning på att jag mår bättre än någonsin, så vad gör några kilon egentligen. Sen berättade hon hur vacker hon tycker jag är, om så "jag skulle bli ett litet klot som rullade fram" och hur vacker min insida var …och i takt med de varma orden, sjönk axlarna ner och mungiporna gled uppåt. TACK för att du finns mamma, ibland är det bara du som når fram.

Funderingar "över" en dipp

Med morötter. Jag satt där med en morot i mungipande och läste "Själens berättelse" av underbart vise Gary Zukav. Han berättade att universum vill att vi ska finna vägen till våra sanna jag. Jag klurade på det där en stund medan jag plöjde ner mototen i en zatziki dipp. Kanske är det så här, att jag är "satt" här i denna kropp, men dagens utseende av den anledningen att jag ska lära mig älska den, hedra den…från minsta kurva till största topp. Kanske är allt precis som det ska vara just nu…att dessa kurvor ska bli älskade innan de riktigt kan "förvandlas" till något mindre eller annorlunda.
Tänker jag så…känns allt lättare. Men det kräver sin alldeles egna lilla tanke/känslo-kokong. Ute i samhället blir den lilla sunda bubblan svårare att hålla intakt. Omgivningen pressar på dess yta med just sin ytlighet.

Dagens rebell-stund…

Resulterade i att jag slängde av mig alla kläderna och spatserade omkring naken i lägenheten till min makes stora förtjusning och gillande. Jag ställde mig framför honom och sa "nä älskling, jag orkar fanken inte hålla på att gömma mig längre, du vet ju ändå hur jag ser ut". Det var en stund av rebelliskt sinne och "jäklar anamma" och nu så här påklädd och efteråt, känns det som ett bra steg. Jag ska träna på att gå naken här hemma då och då, och maken kommer påminna mig om jag glömmer.*S*

Förlåtelseritual…

Den som Hoppfull berättade om, är något jag ska pröva själv. Det låter otroligt krävande men bär löften om en större inre frid och inre läkning.

Dags att förlåta de som gjort mig orätt och dags att förlåta mig själv, för alla de stunder jag förnekat mig själv och rankat ner på allt jag är.

För att efterapa en klämkäck men ack så sann replik från "smink och hårfärgsprodukterna på tv-reklamen"

"Because I´m worth it"

(Översättning: "För att jag är värd det"

Kram på er!

Annons:
Hoppfull
2008-08-11 12:48
#1

Hm… skulle lika gärna kunnat vara jag det där :) Det är såååå många gånger jag bara legat på sängen och gråtit i timmar efter att jag försökt shoppa!! Både speglar och ljussättning samt klädernas form och storlekar känns som om det är specifikt framtaget för att knäppa oss tjockisar på näsan och få oss att snarast lämna provrummen till förmån för de långa, slanka helst underviktiga runt omkring oss. Dessutom har jag upptäckt att det oftast (nästan alltid) är de största storlekarna på kläder som är slut… kvar på galgarna hänger XS och XXS i långa rader (jag UNDRAR varför… ((inte alls!!!))… verkas som om det är färre som kan ha XXS än XL :D

Jag kan inte säga att det är mycket lättare att shoppa nu trots att min acceptans av min storlek låååångsamt ökar, men idag är känslan snarare: men varför i h-vete tillverkas inte kläder för alla oss som drar större storlekar? Alltså inte: jag är ful, äcklig och ovärdig själva livet… vilket trots allt är ett framsteg :)

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Hoppfull
2008-08-11 13:37
#2

Glömde Eleri… vilken fantastisk mamma!!!! Tänk den som hade det stödet!!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Eleri-Twinkle
2008-08-11 14:44
#3

Ja RYS för omklädningsrum. Belysningen är ju miserabel oftast och ibland känns det som att man lika gärna kunde ha en spegel under sig, så att man såg sig själv ur det smikrande grodperspektivet samt med en extra stark spotlight i nyller:-P

Det där med storlekarna är PRECIS det jag tänkte på härom dagen. Tittar man på vilka storlekar som hänger kvar så är det mängder med s och Xs.

Dock ska Min lilla stad ha ett plus i kanten, för de har en affär som heter Zizzi, som är tillför kvinnor som drar 46 och uppåt i storlekarna. Dessutom är kläderna jättefina där:-) Jag brukar gå dig när min underbara urmoder till väninna är på besök och figurera smakråd åt henne. HM:s chefer skulle behöva ta sig en titt där, nästa gång de planerar storblommiga tält åt runda kvinnor.

Lilla mamma ja, vi har gått igenom mycket och det har verkligen inte varit en dans på rosor, men sedan några år tillbaka lät vi det förflutna vara det förflutna och lade fokusen på kärleken, som ändå är det viktiga:-)

Hoppfull
2008-08-11 15:04
#4

Hahahaha, ja nog har man fått på sig ett och annat tält alltid :) Jag har utöver min vikt det delikata problemet att jag inte mäter särskilt många centimeter över jordytan… det skapar förstås ytterligare problem i klädletandet!

Låter klokt med dig och din mamma… man kunde ju bara önska att ens egen hade intresse… men jag får hitta mitt stöd på andra ställen.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Eleri-Twinkle
2008-08-11 15:19
#5

Åh, ännu något vi har gemensamt*ler* Jag är blott 158cm ovanför markyta:-)

Stöd och pepp kommer i så många former och inget kan vara så tryggt och kraftfullt som hjälpen från en riktigt god vän ibland=)

Hoppfull
2008-08-11 15:24
#6

Hahaha, ja jag vet inte min längd längre… sist jag mätte var jag 155cm och hade då krympt 3 cm på några år… detta pga mitt ryggfel som drar ihop ryggen mer och mer. Men sedan jag började yoga har jag sträckt ut ryggen så pass så att jag har kunnat ta bort det 2cm:s inlägg jag haft i ena skon för att bli lite rakare… så nu kanske jag mäter 157 cm åtminstone…

Så sant så sant :) Men faktum är att familjen betyder något särskilt… och att inte vara fullt ut accepterad och kunna få stöd av de som borde ha älskat en villkorslöst skapar stora sorger på insidan. Vi har dessutom begåvats med detta på båda sidor (både min mans föräldrar och mina) så vi har ingen nära familj som finns för oss överhuvudtaget.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Annons:
Eleri-Twinkle
2008-08-11 17:44
#7

157 och 158cm kvinnor alltså, här kommer viFlörtse upp världen!*s*

*Kramar om massor* Jag vet vad du menar…familjen är ändå grundpelarna i den man är på många sätt. Men du…jag finns här, om än i sajberrymden och denna lilla vrå, men likaväl*värme*

Hoppfull
2008-08-12 12:51
#8

Det man inte har på höjden får man kanske ta igen på bredden ;)

Japp så är det! Familjen är och förblir ens rot och utan rot blir man vinglig! Nog kan man lära sig att stötta upp sig själv utan familj men det blir aldrig riktigt lika stabilt som med den som stöd.

Tack gullefia!

Kram tillbaka!!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Eleri-Twinkle
2008-08-12 20:36
#9

Vet du, Om jag välsignas med ett långt liv, så tänker jag blir ett runt litet klot som gammal tant. Med en virre, cigg och chokladask i nävarna.*s*

Kraaaaaaammmmm

Hoppfull
2008-08-12 22:15
#10

Hahahaha, ja jag gick länge och väntade på att jag skulle bli så gammal så att jag skulle sluta bry mig om hur jag ser ut och bara tillåta mig att vara tant :) Tills jag insåg att det antagligen aldrig kommer att hända så länge jag inte gillar mig själv och min kropp :)

Men jag har annars samma plan… varför kämpa sen när man blivit gammal… då ska jag lyssna på den musik jag vill, dricka tjeckisk pilsner och njuta!

kraaam tebaks!!

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Hennum
2008-08-13 03:06
#11

jag är 155 har en jäkla magen men inga bröst o rumpa. hade jag haft dom två sakerna hade jag varit lycklig. det är ju så vackert med kurviga kvinnor. men jag är inte kurvig, bara tjock. men inte nog med det, jag går bara upp i vikt oxå. kan inte låta bli godsaker, och så är jag lat. *missnöjd* men jag får väl acceptera mitt utseende jag med… :P köpte faktist kläder idag. en riktigt fin klänning, en kavaj och en blus. som jag kan ha när jag ska ut, har nästan inga sånna kläder.

fint skrivet föressten. gav mig lite hopp ^^

/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Eleri-Twinkle
2008-08-13 12:29
#12

#11 Men vilket bra initiativ HennumSkrattande Helt rätt att köpa fina kläder som passar dig för den du är "idag". Det är ett viktigt steg till att acceptera sig själv=) Jag har själv börjat göra samma sak, istället för att stå och sucka åt alla de mindre storlekarna jag brukade komma i.

Det är så viktigt att "rå om sig själv" och unna sig själv att känna sig fin, även att det ofta kan vara svårare än lätt.

KRAM

*Ett tips för godis-suget är att börja äta lite söta, gröna vindruvor när suget faller på. Kroppen reagerar på att det är sött, men det är ju så mycket bättre socker i form av fruktsocker:-)

Hoppfull
2008-08-13 12:37
#13

Det håller jag helt med om Hennum! Jag sparade alla mina små kläder men får ett par år sedan gjorde jag en stor utrensning och skickade allt till röda korset. det skar i hjärtat att skicka sina favvo kläder, snygga med… men va fxxn!

Tyvärr är det ju så med kurvor att det är snyggt på kroppar som är fasta och slanka i övrigt :) fett är inte kurvigt, det är bara plufsigt och väller och hänger :) det är ju inte det man menar med kurvigt.

Nu kanske jag säger något dumt här men vindruvor är som att äta rent socker, fruktsocker är ju lika sött och triggar igång lika mycket insulinutsöndring (=fettinlagring) som om man äter godis så då är ett par rutor mörk choklad mycket bättre. Alltså som jag ser det.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Annons:
Eleri-Twinkle
2008-08-13 18:49
#14

Förvånad Men hoppfull då*s* Men en liten klase druvor måste vara bättre än en påse godis väl? *smått chockad* ;-)

Hoppfull
2008-08-14 12:50
#15

Hahaha, ja om det är pga av godiset innehåller raffinerat socker, färgämnen osv.så är druvorna bättre!

Vindruvorna innehåller ju en del antioxidanter och gör dem nyttigare för den skull men om man ser det ur vikt/kalori/sötsugs-håll så är det i princip på ett ut… tyvärr!

Många tror att vindruvor är bra, men det är som att äta rent socker, tråkigt nog. Vindruvor är den frukt som har allra högst sockerhalt, de är som att äta ett paket rent druvsocker (detta har en dietist jag gått hos sagt), vilket ju är som godis ingefär. Ledsen om det är tråkigt att höra, men det är faktiskt sant.. sorry…

Så är det dock inte med mörk choklad, det triggar inte insulinet särskilt mycket utan är helt ok. Även detta innehåller rejält med antioxidanter.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Eleri-Twinkle
2008-08-14 17:55
#16

Now you´re talking. Jag ääälskar mörk choklad*s*

Hennum
2008-08-14 19:50
#17

mhm! mörk choklad är det bästa. Och jag har märkt att när jag köper ett paket riktigt mörk choklad, så tar jag en liten bit och mitt godissug slutar mycket snabbare än om jag köper vanlig choklad eller godis. Det är precis som om den stora kakaohalten gör att jag blir av med godissuget snabbare :P om jag köper ett litet paket anthon bergs rättvisemärkta mörka choklad med kakaobönsbitar i så känner jag mig som världens duktigaste :P det räcker i flera dagar! :O frukt stoppar inte mitt godissug alls. ibland tror jag nästan att jag har ett kakaoberoende, och inte sockerberoende. (nu är jag inte beroende, men…)

jag har lite gamla kläder sparade, som jag tänkt att jag ska kunna ha någon gång. sånna kläder som passar bra på riktigt smala och vältränade människor :P men det är ju roligare att ha garderoben full av kläder som man ser bra ut i.

/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Hoppfull
2008-08-14 21:50
#18

Hehehehe… så choklad får det bli ;)

Jag skrev det i inlägget #13 med men det kanske gick dig förbi när du läste om vindruvorna… Flört jag har oxå alltid trott att frukt är såååå himla bra, men nu har jag ju fattat att fruktsocker är precis lika sött som vanligt socker. Det finns till och med de som säger att fruktsocker ökar fettinlagringen mer än vitt socker. Å andra sidan har jag tappat tilltron lite till alla matrön hit och dit, man kan inte lita på något alls längre känns det som! Så därför har jag slutat följa sådant och äter det jag tycker/känner att jag behöver. Eftersom min ämnesomsättning är paj så kvittar det för vikten… (ja bäst att tillägga att jag inte gillar sötsaker, kakor, läsk osv, utan föredrar grönsaker för att må bra!).

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Isatis
2008-08-23 23:38
#19

Eleri-Twinkle

Tack för ett fint inlägg. Som gammal tant måste jag tillstå att ett glas god konjak med en bit mörk choklad får själen att sjunga.

Eleri-Twinkle
2008-08-24 14:35
#20

#19 Det DÄR lät heelt underbart*ler*

Kram o tack=)

Annons:
Upp till toppen
Annons: