Livsstil och speciella behov

Inte på en måndag...

2008-06-21 22:38 #0 av: Eleri-Twinkle

”Det är åtminstone inte måndag”, peppade jag mig själv i morse, då jag insåg att jag inte kan hålla på så här längre. Jag har helt enkelt kommit för långt med min självkännedom, för att fortsätta ignorera mitt inre förnuft. Det är bara att inse fakta, jag har blivit bekväm någonstans på vägen.

 

Jag är 31 år gammal nu och jag kan inte säga att detta är en del av någon 30-års kris, för det är det inte.  Det är mer frågan om att jag "slappat av" ...lite väl för mycket och lite väl för länge.

Jo självklart har jag varit "jojo-banterskan" som uppfann uttrycket och som du hittar en bild på om du slår upp ordet i uppslagsböckerna, men jag har lyckats att någolunda ta avstånd från denna mindre lyckade sida av mig själv och insett att det där bara är en ytterst temporär lösning. Vad jag egentligen är ute efter, är ett nytt sätt att leva och det innefattar något jag haft ytterst svårt för i mitt liv. Att unna mig en sund, frisk och stark kropp och själ.

 

Innan jag fortsätter...

Är det viktigt att du som läser  detta vet om följande. Det här är mitt "första" steg mot ett sundare liv och det behöver inte alls passa hur du vill göra med ditt egna. Målet med denna öppna kombination mellan artikel och dagbok är mer att inspirera om det går och att visa att du inte är ensam om vissa tankar och känslor. Det är långt i från lätt att bryta vissa vanor, och när det gäller övervikt behöver man oftast all pepp man kan få.

 

Så hur gör man?

Ja...hur gör man egentligen? Det är något jag undrat och funderat länge på, och nu är det dags att försöka skrida till handling. Det kliché -aktiga uttrycket "min kropp är mitt tempel" dök ganska omgående upp i mitt huvud  och  faktum är att den frasen passar mig. Men aldrig hade jag väl anat, att det skulle göra så ont att ta hand om sig själv.
Låt mig förklara det sista uttalandet. Jag levde i stort sett som kraftigt överviktig fram tills dess jag var 25 år gammal. Vad som hände just då vet jag faktiskt inte, men jag beslöt mig en dag att ta tag i min övervikt. Jag var inte ett dugg peppad, inspirerad eller glad...jag bara gjorde det. Efter min viktnedgång kunde jag konstatera, "vänta aldrig på inspirationsvågen..utan skapa den!". Jag gick ner över 33kg. Mitt liv som "stor" var över och kvar stod en mycket smalare version av mig.
Jag upptäckte ganska omgående att den där "lyckan över det jag åstadkommit" inte infann sig. Pang, bom och ett år senare stod jag där ca 53kg och insåg att jag glömt att uppskatta mig själv och mitt hårda arbete under tiden det pågått som mest. Jag hade bara "gjort det", utan att uppmuntra mig själv på vägen och känna stolthet. Duktiga flickan i mig själv sa att det mest "bara var en del av kraven" jag hade på mig själv och min duglighet som människa. Så fast jag hade förlorat all övervikt, kom i alla storlekar av kläder jag inte ens vågat drömma om, så var jag inte så harmonisk i sinnet som jag skulle ha önskat. Självklart mådde jag mycket bättre på många sätt, inte minst fysiskt. Men ni vet...när man befinner sig i en tillsynes komplett situation, men där det ändå gnager i inombords, att en viktig pusselbit som saknas.

 

Vad vill jag nu?

Jo, nu minst 10kg tyngre, med vacklande självkänsla och misströstan, vill jag börja om. Hitta en mer permanent, sund livsstil och sätta fokus på att självkänslan ska gå hand i hand med kroppens förvandling. Jag vill känna mig värd detta, jag vill känna mig värdefull. Jag vill att min kropp, "färgad" av dess historia, ska få bli mitt tempel och jag vill möta min spegelbild med ett  genuint leende, inte sucken innan jag vänder mig bort. Jag är inte ute efter några ideal, men jag vill försöka bli det bästa jag kan bli, utan att för den delen pressa mig själv för hårt.

 

Min början...

Börjar med denna artikel-dagboken. Med min underbare make som stöd, med min treårings ljuvliga ord i förmiddags då han tittade på min mjuka mage, med bristningar på och sa"Mamma, vad söt mage du har" och sist men inte minst, en mycket god vän som ska ge mig en liten kick i rumpan så att jag kommer ut på dagliga promenader.
Jag tänker inte skriva så mycket om vad jag stoppar i mig, vad jag inte stoppar i mig. Jag tänker inte delge recept, eller träningstips. Däremot tänker jag låta er som läser, få ta del av min "vandring" från puppa, till fjäril *ler*

 

Tack...

Snälla  Lorita, för att jag får skriva här på kostforumet. Jag kommer uppdatera lite då och då, när andan faller på. Håll tummarna för mig!

Kramar till er alla!

Mvh

Eleri

 

Av: Eleri_Twinkle

Datum för publicering

  • 2008-06-21
Anmäl
2008-06-21 23:06 #1 av: Lorita

Det är jag som ska tacka, för att du vill dela med dig. Mycket, inspirerande läsning, jag ser framemot att följa din dagbok.

Med vänlig hälsning Lorita
Sajtvärd för Konstnärer, Welshponny och Westernridning




Anmäl
2008-06-21 23:09 #2 av: Eleri-Twinkle

#2*Krama på* Ja detta är jättespännande och lite pirrigt och skälvande att skriva om sig själv så här öppet, men jag vågade tillslut:-D

Anmäl
2008-06-22 14:24 #3 av: skruttan31

Jag kommer följa din dagbok o ta del av ditt liv,, jag TROR på DIG..  kramar till dig underbara vän!

Anmäl
2008-06-22 14:31 #4 av: Eleri-Twinkle

Tack gumman*krama på*

Anmäl
2008-06-24 15:00 #5 av: drutten53

småler..men ELINA du är en fjäril redan..och kommer alltid förbli det...JÄTTEKRAM

Anmäl
2008-06-24 15:40 #6 av: Eleri-Twinkle

*Goaste Annie*KRAMA*

Anmäl
2008-06-24 18:34 #7 av: Jane-Lyzell

Härligt skrivet EleriCool

Sajtvärd på spiritualism.ifokus.  Min hemsida  www.lyztran.com   "Jag Är"

 

Anmäl
2008-06-24 19:27 #8 av: drutten53

det sägs att fjärilar synd på haga..men dom syns även här..och en vacker underbar kärleksfull fjäril det är vad du är..kom ihåg det...kram kram....sänder en blomma

Anmäl
2008-06-24 20:33 #9 av: Eleri-Twinkle

Tack Jane*krama*

Puss på dig Annie, du är för go!!!!

Anmäl
2008-06-24 21:19 #10 av: drutten53

förlåt elina..men just nu skrattar jag..du skriver att jag är för go...jaja mycket fett på överdelen och seniga ben..jadu det är smarrigt det.. asgarvar..

en fin person ska ha fina ord...du ska veta att dina inlägg o mail..är värmande man blir så glad av det..kringelkringkram.

Anmäl
2008-06-24 21:41 #11 av: Eleri-Twinkle

*s* Jag har mjuka kurvor att köra sig illamående på*s* Men jag jobbar på att de mer ska bli gupp*fniss*

Anmäl
2008-06-24 23:23 #12 av: Playja
Som livstidsbantare med att gå å "spyeftermaten" (sen 12årsåldern) Fattar jag hur du känner!
Jo detta fanns även på  av 60-talet . Förstår dina känslor!
*big kramiz* 

 

 

 

Anmäl
2008-06-24 23:41 #13 av: drutten53

ja nog finns det mjuka kurvor här o där..men dom gillar min sambo...fnisssss...men vännen vi ska klara av det  eller..vi får peppa varandra....kram kram..puss på pannan

Anmäl
2008-06-25 13:53 #14 av: Eleri-Twinkle

Playja gumman, du är officiellt med i peppgruppen nu*Krama oooom*

Anmäl
2008-06-25 14:50 #15 av: drutten53

pepp pepp..vi klarar det...vi ger inte upp...nu kalas..men jag tar med gurka o dipp..kram

Anmäl
2008-06-25 16:55 #16 av: Eleri-Twinkle

Gurka o dipp*mums*=)

Anmäl
2008-06-26 15:52 #17 av: Trisha

Vilka viktiga, kloka ord! Att bara tappa dom kilon man tror är orsaken till olyckan, tja det räcker ju inte. Vi möter ju så många olika människor, och det är ju glöden i ögonen som får en på kroken! Vilket jag är övertygad om att du har! Men att ta hand om alla delar - det fysiska, psykiska, mentala och andligheten, det tror jag ger oss precis det vi letar efter.... en balans, en mjukhet och en tillfredsställelse att vara precis dom vi är.

Tror på dig 100%! Du är en hääärlig människa!

Kram Elinor

Anmäl
2008-06-26 15:52 #18 av: Trisha

Vilka viktiga, kloka ord! Att bara tappa dom kilon man tror är orsaken till olyckan, tja det räcker ju inte. Vi möter ju så många olika människor, och det är ju glöden i ögonen som får en på kroken! Vilket jag är övertygad om att du har! Men att ta hand om alla delar - det fysiska, psykiska, mentala och andligheten, det tror jag ger oss precis det vi letar efter.... en balans, en mjukhet och en tillfredsställelse att vara precis dom vi är.

Tror på dig 100%! Du är en hääärlig människa!

Kram Elinor

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.