# Barr från vanliga svenska barrträd?? Author: dcos Vi har en Angel Juicer. När jag läste lite om den på [nätet](http://angel-juicer.se/ru/Angel_juicer "Angel juicer") här om dagen så stod det att man kunde göra juice på sibiriska granbarr! Det väckte ju mitt intresse ![Skrattande](http://vegan.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Frågan jag har då är: Kan man äta andra barr råa? Jag vet ju inte vart jag kan få tag på sibirisk gran... /David ## Comment 1 Author: [Borttaget] Granskott på våren är ju gott och nyttigt. Då borde man ju kunna äta de vanliga barren också tycker man. ## Comment 2 Author: Anterrabae Mjä inte så säkert. Barr av idegran är jättegiftigt. Dödligt? Hoppas Björnen eller någon annan kunnig kommer och upplyser oss :) ## Comment 3 Author: Lill-Kisse Alldeles vanlig, svensk gran är inte giftig, under förutsättning att det inte har varit någon sorts besprutning över skogen. Vet man inte säkert att skogen är obesprutad, så är det bäst att låta granskotten vara. Skogsägaren tycker kanske inte om att man plockar skott från träden heller. ## Comment 4 Author: Bjornen Våra vanliga granar och tallar är fullt ut ätbara. Nästan alla barrväxter är ofarliga att äta. Det finns åtminstone 2 viktiga undantag och i Sverige odlas ingen ytterligare giftigare art. Nämligen idegran och sävenbom. Idegran finns sällsynt vild i delar av Sverige med nordgräns kring Gävle. Därutöver finns de planterad och var särskilt populär på 1970-talet i lågväxande buskvarianter. Dessa barr ska absolut inte ätas om man inte är rådjur. Det enda som är ätbart och gott är fruktköttet av bäret. Däremot är fröet (sten) giftigt om det tuggas sönder. De flesta trädgårdsböcker skriver att även bäret är giftigt, men det är inte sant och dessutom är fruktköttet gott och välsmakande. Barren är dock mycket giftiga. Även sävenbom (Juniperus sabina och alltså en enbuske) är giftig och finns endast sällan odlad. En vanlig abortväxt i gamla tider och den kunskapen var mycket hemlig. Resultatet blev dock ofta att både moder och foster dog. Artikeln är skriven för Mellaneuropa, där granarna är av släktet Abies, som också sibirisk gran tillhör. Vår gran är av släktet Picea och finns inte vild i övriga Europa. Du kan gott och väl använda barr från våra vanliga tallar, granar och enar. Hur smaken blir vet jag dock inte. Utväxta barr kan innehålla höga halter av terpener och inte smakar så bra. Granskott och även tallskot har använts för att äta under lång tid och särskilt i sirap. Enris  (gärna med bär) ger förstås ett mycket gott dricka, som jag gör några gånger om året. Att plocka barr från växande träd är inte tillåtet enligt allemansrätten och därför bör man fråga markägaren innan man plockar. Direkt efter skogsavverkning kan man dock plocka barr utan problem. ## Comment 5 Author: Anterrabae Tack för utförligt och intressant svar Björnen! Mycket intressant :) ## Comment 6 Author: dcos #4 Tack Björnen :) Jag skall nog börja att testa med tallbarr och enris, för det har vi ett överflöd av på vår egna lilla tomt :) ## Comment 7 Author: chilisalsa Kanonbra skrivet Björn, tack ! OT: Skulle ju maila dig ang. min släkt. Det kommer bara jag har vägarna förbi mina föräldrar där jag har lite uppgifter ![Flört](http://kost.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Men jag kom på en helt annan sak som du kanske vet något om ? Sprang härom dagen på en kompis som kom bärandes på kopior av 1700-tals dokument på biblioteket. Dom höll på att forska på bergsmansgårdar som skulle funnits på varggården. Dvs någonstans vid nuvarande tippen i Falun. Det var nytt för mig och inget jag kände till att det funnits där. Jag vet ju att man inventerat s.k. Ädelogräs i lokalerna därikring. http://www.dalafloran.se/trollius/nr\_30\_4.pdf Sådana odlades och användes ju ofta som läkeväxter. Kan man tänka sig att det är dessa gårdars gamla frön som kommit i dagen? Vet inte om gårdarnas placering ens är kända, men det kanske dom är? Granne med varggården ligger ju den äldsta kända bergsmansgården vid Ingarvet som är samtida med Birkas bildande! /chilisalsa medarbetare Kost ## Comment 8 Author: Bjornen Alla namn som slutar på -täkt eller -arv vid Falun uppkom under 1300-talet, då de som var verksamma kring gruvan fick rätt odla upp mark med arvsrätt. Förleden berättar vad den förste upptagaren hette. Ingarvet har byggts up av någon Inge, Ingvar, Ingvald, Ingor eller liknande på 1300-talet. På liknande sätt uppkommer täktegårdsjord. Allt mycket förenklat beskrivet. Äldsta kända skriftliga belägg på Varggården är från 1474 (stora) och 1554 (Lilla) samtIngarvet är 1551. De äldsta belagda bergsmansgårdarna vid Falun är Höijen och Stämnarvet. De nämns 1386 då Jöns Swinschow köper dessa gårdar. Han är den första kände av de adliga släkterna Svinhuvud. Han är både min och Prins Daniels anfader, liksom minst två finska presidenters. Se boken jag skrivit om Daniel Westlings anor från Svartnäs. Där finns bild på Stora Höijen. Stämnarvet är nu försvunnen sedan länge, men möjligen finns någon äldre mindre byggnad kvar från bergsmansgården. Skrönan om Varggårdens ålder är rena fantasier. Visst kan man ha funnit bevis på att gård har funnits i närheten så pass tidigt ? Men det betyder inte att det var en bergsmansgård. Sannolikt fanns inte ens begreppet bergsmän eller bergsmansgård så tidigt. Dalarna har ju inte ens en runsten som beskriver förhållanden, förutom en liten spillra och resten finns sannolikt inmurad i Stora Tuna kyrka. Frön kan bevaras under lång tid i jprden under frövila. Bolmört kan bevara sin grobarhet i 800 år. Ännu mycket äldre frön har man också lyckats gro. Fikon om jag minns rätt 3000 år. Från ryska Sibirien finns ett ännu mycket äldre exempel från en nejlikväxt. Att flera lite mera exotiska växter har trivts vid soptippen vid Ingarvet beror på att det blivit varmare med undervärme och även det upphöljda läget och rikligt med värmelagrande material (grus, stenar och glasflaskor). Dessutom är dessa något mera näringskrävande och näring finns det ganska gott om. Jag vet inte exakt var Vargården var placerad eftersom jag inte har forskat på det. Men sannolikt bör det ungefärliga läget inte vara så svårt att fastställa. ## Comment 9 Author: chilisalsa Tack Björn du är en klippa ! Ja eftersom jag stammar från Svartnäs själv, åtminstone Nilslarsberg är din bok ähhumm... smått intressant, milt sagt ![Glad](http://kost.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Plöjer Nils Almegårds bok nu igen men den lämnar mest frågetecken i en del delar vad gäller min mors sida. Far växte ju upp i Enviken där hans morfar hade affären... C.G. Hedlunds diversehandel ## Comment 10 Author: Bjornen Nu vet jag i alla fall när du är född och dina föräldrar gifte sig 1963. Tyvärr hittar jag inte riktigt din mors rötter hemifrån. Jag en hel del också om din fars anor fast alla är utbölingar när man kommer några generationer bakåt (Åmot, Gillberga, Avesta o Garpenberg), Hedlunds affär finns fortfarande kvar, men affären upphörde med en senare ägare när jag var liten. Huset blev flyttad till platsen när gårdsfolket skulle flytta till Amerika. Amerikaresan blev dock inställd. ## Comment 11 Author: chilisalsa Jo det finns ju inte så många hus med skyltfönster om man säger :-) Ja pappas morfar tror jag inte hade några direkta kopplingar till Enviken innan dom flyttade dit och startade affären. Dom hade också en filial i Svärdsjö. Sen hade dom också s.k. tängerkojjor på en del ställen ute i skogen dit dom levererade större beställningar på mat m.m. till gubbarna som jobbade i skogen och med flottning. Bl.a vid skogsvägen ovanför Tjärfabriken vid Vallasån vet jag. Annars hade han ju 2st liknande affärer här på Falugatan och Åsgatan som han sålde till CJ:s när dom flyttade till Envken. Det blev väl som en del av embryot till nuvarande Hemköp tror jag.  Hela Falankvarteret raserades ju, och ena affären låg på den sidan gatan. Däremot finns affären på Åsgatan kvar och är någon sybehörsaffär idag. Så nedervåningen var diversehandel. Övervåningen hyrde dom ut som ateljé till en viss herr C.L. Det var ju innan han byggde etsarstugan på Elsborg.