Våra matvanor - nu och då
Jag kom att tänka på mina matvanor och funderade på hur mycket vi egentligen utvecklats från tiden då vi jagade.
Givetvis intas ju både frukost och middag och några mellanmål/dag. Men den där frukosten kan likaväl förvandlas till någon slags brunch om jag går upp sent och har en del annat som jag vill göra innan den där stunden då jag kan sitta ner och äta i lugn och ro. Ibland finns inte ens tid till frukost för att ett tåg måste passas och då kan en "brunch" modell större intas för att jag både ska göra den kurrande magen glad samt se till att kunna vara mätt ett tag framöver, särskilt de dagar då jag inte vet när middagen kan tänkas placeras in/komma, beroende på tiden och hur hungrig jag råkar vara.
Oavsett om jag är hemma eller på resande fot kommer det vissa dagar då jag sätter andra saker före maten (t.ex. att jag bara VILL hinna se klart långfilmen på TV innan jag ens har lust att gå ut i köket och fixa maten). När jag var yngre kunde jag sitta en hel dag typ med lego för att komma på vid 19.00 att "just ja, man kanske borde äta något innan man lägger sig…" , men ändå inte känna mig särskilt hungrig egentligen.
Andra dagar kan jag planera så att jag börjar laga mat och se till att ha ätit före ett visst klockslag (utan att vara hungrig) bara för att jag MÅSTE se Eurovision Song Contest vid 21 och ha en timme före det på mig att se till att allting är redo och klart inför kvällen med allt från favoritkudden redo till dipen som bara ska kunna tas ut ur kylskåpet ca 5 min innan det börjar.
Är det fler som gör som jag? Och man säger ju att det är så viktigt att äta ett visst mål mat/dag där alltid frukost/lunch/middag/mellanmål ingår. Idag har vi kylskåp och skafferi med mat alltid nära till hands. När vi bodde i grottor fick vi jaga och äta maten efter att vu hade fångat den (när nu det kunde tänkas bli). Är vi egentligen fortfarande grottmänniskor i grunden som äter när vi har tid, men att flertalet sedan vi var små lärt oss att äta på ett visst sätt under dagen och därför får vår kropp lära sig våra "nya" matregler och då intalas av kroppen att vi är hungriga en viss tid bara för att kroppen lärt sig att det borde kommit lite mat nu orsakar en hungersskänsla när det målet uteblr, trots att man egentligen skulle kunna vänta 2 timmar till?
skulle vilja redigera inlägget där i slutet för det blev en väldigt lång och krånglig mening, men ni kanske fattar ändå… :P

När jag jobbar har jag väldigt fasta mat tider, frukost 5.30 någonting Lunch vi 11.30, lite för tidigt för mig. Sen äter jag när vi är hemma det blir ca 17.30 igen.
Är jag ledig då flyter maten på under dagen och jag/vi äter när vi är hungriga.
Jag äter faktiskt bara tre gånger om dagen och som det är nu inga mellan mål heller.
