
Kolesterol mot alzheimer

Mina är normala så vitt jag vet. Det sa läkaren i alla fall sist jag kollade vilket är ca 1 år sedan. Men vet inte exakt vad de ligger på.

Det där var invecklat. Bör man sträva efter höga värden av HDL-kolesterol? Gäller det generellt eller bara i fråga om alzheimer? Hur uppnår man höga HDL-värden i så fall?

#3 Den här gången ska man ha höga värden 
Hittade en länk med rekommendationer.
Saxar lite och klipper in delar av innehållet i länken.
Ät rätt sorts fett: Välj livsmedel med det mesta av fettet som enkelomättade och fleromättade fetter eftersom de tenderar att bidra till att öka HDL och sänker LDL. Naturligtvis är den totala mängden fett i kosten viktig som bra och bör vara lägre än 35% av din totala kalorier. Livsmedel som är bra källor till enkelomättade och fleromättade fetter är fisk, nötter och vissa vegetabiliska oljor (oliv, jordnötter och raps).
Bli mer fysiskt aktiv: Motion regelbundet kan hjälpa dig gå ner i vikt, förbättra din hjärt-och kärlhälsa, och stärka dina muskler och skelett. Regelbunden aerobisk träning (någon motion, såsom promenader, jogging eller cykling) som höjer pulsen under minst 20 till 30 minuter kan vara det mest effektiva sättet att öka HDL-nivåer. Nyligen genomförda studier tyder på att varaktigheten av motion, snarare än intensiteten, är det viktigare faktor för att höja HDL choleserol.
Uppnå och bibehålla en hälsosam vikt: Övervikt kan negativt påverka din HDL-kolesterolnivåer.
Omega 3 är: Val av hälsosamma fetter såsom omega 3: s, kommer att höja HDL samtidigt sänka LDL. Innehåller hälsosamma omega 3-fettsyror (som finns i fisk och linfrön) kommer också att förbättra din totala kolesterol HDL-kvoten.
Hoppa över livsmedel som spike blodsocker: Brittiska forskare konstatera att människor som på ett lågt glykemiskt index diet har högre HDL. Detta innebär konsumerar mer grönsaker, baljväxter, yoghurt och vinäger, och mindre socker, vitt bröd, vit potatis och sockrade läskedrycker.
Öka din lösliga fibrer intag: Öka lösliga fibrer - finns i havre, grönsaker, frukt och baljväxter - i din kost leder till både en minskning av LDL-kolesterol och en ökning HDL-kolesterol. Sträva efter att minst två portioner per dag.
Sluta röka: Rökning sänker HDL-kolesterol nivå och ökar blodet möjligheter att bilda blodproppar.
Begränsa alkoholkonsumtionen: Om du dricker, begränsa din alkohol till högst två drinkar per dag för män och en drink en dag för kvinnor.
Ta Magnesium kosttillskott: Magnesium höjer HDL-kolesterol, förebygger muskelkramp hjärtat håller blodet flyter smidigt, har normalt blodtryck och håller hjärtslag korrekta. Ta 400 - 800 mg magnesium dagligen. Hos postmenopausala kvinnor (men inte hos män eller pre-menopausala kvinnor) kalciumsupplement kan öka HDL nivåerna.
#4 Det där är delvis föråldrade råd och en del felaktiga/överförenklade påståenden. Jag skulle nog inte se den källan som pålitlig.
(Min fetstil)
Totalkolesterolvärdet ensamt säger i flertalet fall säger ganska lite om risken för sjukdom (utom kanske i extremfall, vid genetiska avvikelser). Mycket säkrare riskvärdering får man genom att se på fördelningen av blodfetterna. Problemet är att det blir lite mer komplicerat. Budskapet att ”högt kolesterol är farligt” är lättförståeligt. Att börja analysera fördelningen av kolesterolet kräver kanske mer kunskap än de flesta är intresserade av.
I snabbkursen här skall jag förklara detta spännande område, i en liten aning förenklad form. Det mesta fettet i blodet transporteras i små ”förpackningar” som kallas lipoproteiner. De kan enkelt uppdelas i storleksordning:
•VLDL – kallas ”triglycerider” vid provsvar
•LDL
•HDL
Ett vanligt kolesterolprov ger svar på ovanstående, samt totalmängden dvs ”kolesterolvärdet”. Överkurs: LDL står för Low Density Lipoprotein, HDL för High De… och VLDL för Very Low De… LDL – det ”onda kolesterolet” Först ett förtydligande: LDL brukar kallas det ”onda kolesterolet”. Men lite LDL är helt livsnödvändigt för kroppen. Det blir bara potentiellt farligt om man får för mycket av vissa delar av det.
Fett och kolesterol från maten transporteras först till levern, där det packas in i stora förpackningar vid namn VLDL. Dessa släpps ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett och kolesterol (för energi, eller som byggmaterial). I takt med att mer och mer av fettet tas upp krymper VLDL allt mer, och när den krymt till en viss storlek kallas den LDL. Ända tills LDL tas upp helt av en cell (som exempelvis behöver kolesterolet) fortsätter den att krympa allt mer och blir till en allt mindre och tätare LDL-partikel.
Det har visat sig att ju mindre och tätare LDL-partikeln blir, desto lättare har den att bli oxiderad (härskna) och fastna i skadad kärlvägg. Därmed kan den medverka i processen som ger hjärt-kärlsjukdom (som också beror på flera andra processer). Intressant nog är det som ökar mängden av de minsta farligaste LDL inte fett. Det är stora mängder snabba kolhydrater i kosten – mer om det nedan! HDL – det ”goda kolesterolet” HDL heter den förpackning som kan ta upp överskott av kolesterol från kroppen och transportera den tillbaka till levern (tvärtom mot LDL alltså). Höga nivåer av HDL sänker statistiskt sett risken för hjärtsjukdom kraftigt. Man har spekulerat i om det beror på att det kan ta med sig fett och kolesterol som lagrats in i kärlväggar via små LDL. Det som höjer det skyddande HDL mest är naturligt fett, såsom mättat fett. Stora mängder snabba kolhydrater sänker istället normalt HDL.

Tack för de utförliga svaren! Det är verkligen intressant.
Summa summarum verkar det som om man bör leva sunt enligt den definition som gällde förr. Då skulle man gå ut i friska luften och röra på sig; t ex skotta snö, hugga ved eller kratta löv allt efter vad årstiden krävde. Bil hade man inte, så man fick både gå, cykla och åka skidor en hel del för att uträtta olika ärenden.
Om jag minns rätt åt man nog gröt till frukost, egenhändigt fiskad gädda till lunch och bruna bönor till middag. Kaffe och smörgås med smör och en bit ost eller korv som pålägg fungerade som mellanmål. Inte drack man öl till lunch och vin på kvällarna. Mjölk och svagdricka serverades till maten. Snus under läppen eller en pipa i mungipan tycktes fungera avstressande. Sedan var man nog fysiskt trött och sov gott om nätterna.
Nutidens leverna skiljer sig mycket från "naturmetoden". Höghus i tätbefolkade områden, buss, bilar, hel- och halvfabrikat uppvärmt i mikro, läsk, vin och drinkar, dator, TV, hyrfilm, stress, oro och dålig sömn. Nog är det konstigt att vi lever så länge som vi gör trots allt.
Liten reflektion ang svårigheten att leva och äta "rätt", om man nu bara visste säkert vad det är.

