Förut brukade jag alltid ta god tid på mej när jag åt. Jag tuggade och tuggade och kände ingen stress. Nu så andas jag in maten och tuggar nästan inte alls. Jag känner att jag måste försöka ändra tillbaka till som det var förut för det kändes mycket bättre

Jag behöver en timmes lunch för att kunna bli mätt och slappna av. På senaste jobbet var det en halvtimmes lunchrast, precis när jag stressade i mig sista tuggan så hade halvtimmen gått och det var bara att gå och jobba igen. Jag hinner alltså knappt få i mig min mat och bli mätt om lunchen är för kort. På en timme kan jag äta i lugn och ro och sen sitta en stund och varva ner innan man drar igång med jobbet igen, då blir hela dagen bättre.

Har ingen bestämd lunchrast, men brukar äta på 5-10 minuter. Chefen frågar ofta ''har du redan ätit?'' och vill att jag ska ta det lugnt.. men jag stressar inte. Jag äter, läser lite av vad som finns att läsa, dricker en klunk.. vet inte varför det går så fort..

Jag får och uppmanas att ta längre tid på mig, och har betalt hela lunchen.. men..

#3 Oj! 5-10 minuter  Det kan aldrig vara nyttigt.

#4 Kanske inte.. men frågan är om det är stressen eller tiden som är onyttig? För jag känner mig verkligen inte stressad, tvärtom.. får ju ofta sitta någon minut extra och ha tråkigt för att det går för fort.. :3

Det kan jag mycket väl tänka mig. Vi stressar för mycket!
Dessutom blir man mätt längre har jag fått för mig om man äter sakta.

2 minuter. Kastar i mig maten (om jag äter) och springer sedan miljoner ärenden innan min halvtimme är slut.

Vi har 45 minuters rast men jag tar oftast 20-25 minuter. Jag har alltid ätit fort.

Även hemma så äter vi alla alldeles för fort tyvärr.

När jag jobbade så hade jag en timmes lunchrast men blev klar på en kvart. Oftast gick jag tillbaka och jobbade (obetalt) för att det var så tråkigt i kafferummet och mycket ångest som detta rum skapade (och skapar).

#9 Inte bra att jobba på rasten känner jag. Skulle det inte fungera med en prommenad istället?

På sommaren går det men inte på vintern. Tja går och går men jag vill helst inte vara ute i kylan för jag får så ont i kroppen och lederna då.

Men nu jobbar jag inte kvar där så mina luncher blir här hemma.