Jag lagar och äter gärna hjärta, lever, njure och lungor och jag instämmer med dig at det är skamligt att blandkostare inte vill äta alla delar från det slaktade djuret. Jag kan förstå att en del människor har svårt med exempelvis koncistensen på lever, men hjärta, njure och lungor har då ingen sån speciell koncistens. Jag smyger ofta ned kyckling- eller annan lever i köttfärssåsen, hjärta får ofta ingå i långkok och vem tackar nej till en mustig och god pölsa kokt på hjärta, lever och lungaor?

Lever i köttfärssåsen måste jag prova! Det lät gott!

Och pölsa saknar jag! Och faktumet att skolmatsalen serverade saker som leverbiff och pölsa, då mamma aldrig skulle komma på tanken att göra det hemma.

Gör det! Det är jättegott och ger fin koncistens och extra fyllig smak, hacka levern fint  i matberedaren och blanda med köttfärsen När jag var barn lärde jag känna några italienska kockar som hävdade att om köttfärsröran inte innehåller (kyckling)lever då är det ingen äkta itaiensk köttfärsröra. Pölsa är mycket god mat, men jag vill inte ha den tillsammans med korngryn, leverbiffen vi fick i skolan minns jag som att det var en av få rätter jag kunde uppskatta, men numera föredrar jag lever stekt i skivor, gärna med bacon Någr andra favoriter är hemgjord leverpastej, paté och stuvning. En riktig höjdare är tysk blodkorv som tyvärr inte finns här i Sverige Vanlig svensk blodpudding är jag lite tveksm till på grund av den alltför höga sötman, men även denna går fint att äta tillsammans med riktigt salt stekfläsk eller bacon.

(Jag är nog en av få kvinnor som har genomlevt 2 graviditer utan att behöva äta järntabletter)

Jag är dålig på inälvsmat men leverpastej äter jag gärna. Sambon åt pölsa senast idag. Jag har lite svårt för grå mat så han brukar äta det när jag äter något annat. Jag är inte så förtjust i smaken på inälvsmat, men jag har för mej att det brukar kunna vara lite sånt i korv, och det äter jag ju

Blodpudding har jag inga problem att äta men i övrigt så är jag inte förtjust i inälvsmat förutom leverpastej. Min man däremot går och småäter av svinhjärtan som jag köper till katterna.

Dessutom så jagar han och de fick ett vildsvin i veckan och då hade han hem hjärtan och delade med katterna.

När jag gick i skolan hade jag inga problem med att äta leverbiffar och leverstuvning men inte nu längre.

Hjärta har jag aldrig provat. Har fått för mig att det är väldigt tufft. Hur tillagar man det bäst? Och vad smakar det?

Hjärta är nog det som mest smakar som vanligt kött, men det har rätt lång koktid, lika som kokkött.

Jag måste nog sticka ut med att säga att jag är också den som ogärna äter inälvsmat, särskilt lever. Kan det vara så  bra att äta av kroppens "reningsverk" t ex? DEt må vara nyttigt, men vilka rester finns det kvar däri?

(Ja ja,  jag vet att man får i sig annat "skit" också när man äter )

Visst har jag ätit leverpastej i mina dagar, men inte nu längre. Blodpudding har jag också svårt för, fast visst kan jag ta någon enstaka tugga av det. men det är allt.

Hur är det förresten nuförtiden med den där inälvsjukan som gick förut för en massa år sedan, då man blev rekomenderad att inte äta inälvsmat. vad hette den?

Hjärta äter min man stekt, så det tar inte så lång tid att steka. Det smakar som kyckling påstår han.

Inte bara inälvsmat men annat också. Jag får beställa hjätan , kycklingkroe och grisetassar hos slaktaren för sånt kan man inte få tag i. Samma med oika ben med fett, senor och brosk att lägga i ugnen. Märgben i soppor. Mums. Var blir sånt av? Slänger man det nuförtiden?

Märgben finns att köpa separat ute i butikerna. Det gör jag och kokar soppa på.