Kost

Hej allihopa.

Tänkte prova någon sån här sida nu, eftersom jag har legat på 5-10 kg mer än jag velat i ett tag nu. Just nu 5 kg "för mycket".

"Vikthistoria":

Föddes i en familj där pasta eller potatis serverades varje dag; fredagskvällarna var ägnade åt ett par kilo godis, chips, ostbågar, några liter läsk samt ett tvåliterspaket glass som togs fram när jag, mina tre syskon och pappa mosat i oss allt annat (mamma har aldrig varit så mycket för sötsaker, vilket syns på figuren).

Med andra ord ligger det i mitt blod att äta sött i stora mängder.

På nyårafton när jag var 14 år, 176 cm lång och vägde 86 kg, insåg jag hur dåligt jag mådde, både fysiskt och psykiskt. Jag bestämde mig för att ha ett s.k. godislöfte, där jag även inkluderade chips och kakor. Min mamma stöttade mig i det och gav mig 100 kr per månad jag klarade det.

Efter några veckor var suget efter sött som bortblåst. I stället åt jag nötter och liknande naturgodis. Jag började promenera mycket och vikten gick neråt.

Efter ett halvår började folk omkring mig kommentera min viktnedgång; de såg det som något positivt och gav mig mycket beröm för min uthållighet samt komplimanger för mitt utseende som de började lägga märke till. Jag tyckte INTE om uppmärksamheten; jag ville att viktnedgången skulle vara något enbart mellan mig och min kropp, som jag inte ville berätta för någon annan, men som uppenbarligen märktes väldigt mycket.

Efter ett år hade jag tappat ca 20 kg. Min familj började oroa sig; skolkamrater tyckte jag var spinkig; avlägsna släktingar påpekade att jag såg ut som en modell; att jag hade så smala, fina ben. Jag såg det knappt själv. Jag vande mig så snabbt vid min nya kropp, månad efter månad, att jag tillslut glömde bort hur jag en gång hade sett ut, och hela tiden kämpade för att bli smalare.

Efter totalt ett och ett halvt år slutade min mamma sponsra mitt godislöfte, för att hon tyckte att jag inte fick gå ner mer i vikt. Då låg jag på 58 kg, vilket gav ett BMI på 18,7 (att jämföra med 27,8 som jag hade från början). Jag fattade ingenting och blev arg på min mamma som "tvingade" mig att avsluta mitt godislöfte; det enda hon gjorde var att sluta betala för det.

Jag höll upp ett par veckor extra, men tillslut gav jag upp och började äta godis igen. Det gick inte lång tid innan jag började öka i vik. Först la jag på mig 5 kilo, som jag blev väldigt arg och deprimerad för. Jag började äta antidepressiva, vilket gav mig ytterligare 5 kg. Det kändes som att livet tog slut; jag började frossa igen, som förr, men försökte ändå hålla vikten något sånär, genom att motionera. Men samtidigt åt jag allt möjligt som fyllde tomrummet inuti: godis, kakor, mackor, läsk, chips ...

Efter tre år låg jag på 79 kg igen, alltså bara 7 kg ifrån min startvikt. Det skrämde mig. Jag insåg, denna gång, att jag måste förändra min livsstil. Maten har jag aldrig haft problem med, utan det är sötsaker som kan slinka ner alldeles för lätt och ofta.

Jag skaffade ett gymkort och började träna nån gång i veckan. Det höll så där, men jag åt inte sötsaker lika ofta samt fick något nytt att vara "beroende" av.

Nu, ett år senare, väger jag 68-70 kg, sedan ca ett halvår tillbaka. Jag trivs inte så jättebra, men mycket bättre än för ett år sedan. Brottas dock fortfarande med fredagsgodiset och hoppas kunna sluta med det, eller ersätta det med något annat som inte är lika onyttigt. Jag vet nämligen att det är den som får maghullet och tjocklåren att stanna kvar. Om någon har något tips på hur jag kan - en gång för alla - göra slut med godispåsen, så är ni mer än välkomna att dela med er av det!

Min målvikt är 63 kg. Jag hoppas kunna nå den vid slutet av det här året ...