Jag använder bara värktabletter när det gör så ont att jag håller på att svimma/spy, eller om jag inte får sova. 
Oftast är det bättre att ta en tupplur om man har ont i huvudet och ett glas vatten.

Jag tycker det är bra att det finns värktabletter när man verkligen behöver det. Jag tar ibland när jag har mens om jag har ovanligt ont, då brukar jag ta en ipren innan jag lägger mig så att jag får sova. Annars är det ovanligt för mig. Jag har kronisk huvudvärk, men värktabletter hjälper inte. Så jag tar aldrig tabletter för huvudvärk, det vore väldigt onödigt. Men om det skulle hjälpa skulle jag förmodligen äta värktabletter några dagar i veckan när jag har som ondast.

Jag håller med om att det är bra att det finns,men det överanvänds ju något otroligt tyvärr. J

I många fall är det avslappning, vila, bättre kost och dryck som skulle ha minst lika bra effekt eller bättre.

Jag har lidit av en massa värk och smärtor under många år, men tar bara värktabletter om det är på den nivån som Vildvitta skriver, att man håller på att svimma/spy av smärta.

Dessutom har jag väldigt svårt att tåla värktabletter, blir urusel i magen eller kan till och med få extrem huvudvärk av dem när jag tagit dem för annan smärta än huvudvärk.

Jag har kronisk värksjukdom som gör att jag alltid har ont i olika grad på flera ställen i kroppen. Normalt sätt tar jag inga smärtstillande (vanliga receptfria hjälper ändå inte) men vid mina smärttoppar tar jag receptbelagda smärtstillande eftersom jag får så ont att jag inte fungerar överhuvudtaget vi smärttopparna. Det händer typ en gång varannan vecka eller så vilket egentligen är för ofta, men vad gör man liksom?

Jag tar sällan värktabletter trots näst intill daglig ledsmärta. Helt enkelt för att det i princip aldrig hjälper (förutom vid "ovanlig värk" tex huvudvärk).

För mig funkar glutenfri kost, ull, värme osv betydligt bättre än värktabletter så det är det jag satsar på.

Jag förstår däremot att andra tar värktabletter tidigare, förhoppningsvis hjälper det för dom däremot.

Jag tar värktabletter dagligen. Annars hade jag inte kunnat fungera.

Däremot så kollas jag noga med prover så att jag inte skadar andra organ som lever ex.

Jag hamnar mer och mer i läget att jag behöver värkisar oftare än jag är bekväm med. Men alternativet vore att bli sängliggande större delen av dagen.

Kan tillägga att värktabletter sällan hjälper för mig heller, inte vanliga recetfria i allafall.

Har tagit Tradolan (Tramadol är samma sak) vid svår smärta men även det tar ju bara bort den värsta smärttoppen.

#7

Om det hjälper dig så pass att du slipper vara sängliggande större delen av dagen och du inte hittar ett bättre alternativ så är det ju värt det.

Vad är det för typ av smärta? Vad har du provat förutom värktabletter mot det?

Kronisk smärtpat. här med, och ganska kraftigt anti värktabletter. Även vi sjuka sitter alldeles för mycket på arslet och gör oss sjukare än vad vi egentligen är. Sund kost, motion och bra vanor är alla gånger bättre än att bidra till läkemedelsjättarnas idioti.

Ja, det är jättebra att det finns värktabletter. Jag använder själv vid behov och är enormt tacksam när det väl behövs. Men det är bara dumheter att ta en tablett så fort man har lite ont.

Men lite extra ont kan lätt knuffa en över kanten. Jag har EDS överrörligjet med massiv smärta som bas. Det gör alltid ont i muskler, leder och nervsystem. Jag kan hantera det, mestadels. Men har inga marginaler för huvudvärk eller mensvärk tex. Jag gissar att då dukar jag under på relativt låg smärtnivå. Men visst håller jag med om att röra på sig, hålla sig hyfsat stark och äta näringsrik mat som inte driver inflammationer gör att smärtan blir lättare att hantera.

#10 Jag skulle inte kunna klara av vardagen eller jobb  om jag inte medicinerade.

Jag tror det är ganska få människor som gör sig sjukare än vad man är.

Jag känner min egen smärta väl vid det här laget och jag tar medicin när jag har lite ont utan att det är dumheter. Jag vet att stoppar jag det inte i tid så förvärras det och då är det svårt att få smärtlindring.

#12 "Jag tror det är ganska få människor som gör sig sjukare än vad man är."

Jag tror snarare att de flesta gör det även om jag menar på ett annat sätt än vad jag tror du gör.

De flesta äter inte så nyttigt alltid, rör sig inte så mycket som man borde (el rör sig för mycket), mediterar inte så mycket som man vet är bra för en etc. Allt det och mer bidrar ju till att man gör sig sjukare än vad man är.

Fast jag gissar att du menar mer att man spelar att man är sjukare än vad man är?

Vet också många, särskillt bland den delen av befolkningen som slipper kronisk smärta, är rädda för att ha ont. Och i och med rädslan 'gör vad som helst' (läs: petar i sig piller) för att slippa blotta tanken på den.

Nja jag lät nog vassare än jag menar. De flesta jag känner är duktiga på att ta hand om sig och man måste få smärtlindra när man behöver. Vi har ju samma diagnos Ida, och jag vet om hur du kämpar Maria, det var inte menat att trampa er på tårna. Jag tänker på en annan typ av folk.

Jag förstår att jag missuppfattade😉

Jag var inte så tydlig som jag tyckte att jag var, skyller på grav sömnbrist som småbarnsförälder 😃

Smärtlindrande är jätteviktigt för de som faktiskt behöver det, man måste ju få fungera i vardagen. Men en del verkar väldigt snabba att ta till tabletter och undvika viktiga saker till förmån för ett osunt leverne. Jobba är ju inte så roligt, och motionera är ju ansträngande. Äta sunt är inte lika intessant som att leva på skräp. Ja ni förstår nog vilken typ att människor jag försöker ringa in? 🙂

Jag tillhör själv kategorin kronisk smärtpatient som klarar mig utan starka smärtstillande mellan mina skov om jag tar hand om min kropp. Gör jag inte det kommer skoven på rad och det blir en svårbruten cirkel.

Jag har alltid ont. 1-2 ggr per vecka tar jag tabletter. Oftast för att jag måste göra något jag vet att jag egentligen inte orkar. Åka till stan eller gå på en kurs med hunden. Då tar jag 1-2 Citodon. Jag tycker inte andra tabletter hjälper. Men är jag hemma lägger jag mig.

Sen är det ju inte alltid ett sunt leverne, jobb och motion hjälper mot smärta.

Visst kanske man är bättre rustad men det beror ju alldeles på vad det är för sorts smärta.

#19 Absolut är det så. Jag försöker bara säga att många behöver ta hand om sig och inte bara ta tabletter. Var och en gör ju vad man kan utefter sina förutsättningar. Det finns friskvård som passar alla, det behöver inte vara långpromenad och sallad 5 dar i veckan. 

När jag jobbade på dagverksamhet för pensionärer hade vi anpassade aktiviteter, kunde "Agda 100+" så kan alla 😉

Jag har sällan någon typ av värk. Vid de få tillfällen jag har t.ex huvudvärk så beror det förmodligen på att jag har sovit eller druckit för lite. Därför brukar jag vila och dricka vatten. Det har (vad jag minns) aldrig varit så illa att jag känt mig tvungen att ta någon form av läkemedel. Jag har (motvilligt) tagit en alvedon när jag var liten och hade så hög feber att jag svimmade.

Jag undviker nog så långt det bara går att ta någon form av smärtstillande, eller annan medicin. Jag vill helst veta (på ett ungefär) vad det är jag stoppar i kroppen, och jag har noll koll på läkemedel. Men det är klart - gör det extremt ont så bryr man sig nog inte vad det innehåller, då vill man bara att det ska hjälpa.

Jag tar värktabletter vid behov och har inga problem med det. Behov innebär dock inte minsta lilla tecken på huvudvärk, värre får det vara. Jag går däremot inte och lider med huvudvärk om jag vet att jag kan ta en tablett. Kanske tar alvedon någon gång varannan månad. Det finns dock ett tillfälle när jag tar alvedon förebyggande, och det är vissa nätter när jag jobbat. Tredje natten i streck efter att ha suttit i en kontorsstol i 39 h vet jag att min kropp är så mör och färdig när jag kommer hem och ska sova att jag ibland tar en tablett. Gör jag inte det vaknar jag med en helvetisk huvudvärk som kan sitta i länge. Jag brukar känna i kroppen när de behövs, så det är inte alltid. Nu som gravid undviker jag värktabletter allt jag kan.

Bara i riktiga nödfall tar jag värktabletter. Det kanske händer ca 4 gånger per år att jag tar en alvedon. Jag har sällan ont någonstans.

Jag tog nästan aldrig värktabletter innan barnen, blev kanske en i året på sin höjd. Men nu har jag fått ändra syn, har två barn under två år och att vara ensam med dem medan det dundrar i huvudet är hemskt. Så nu blir det kanske en varannan månad, man är ju helst kapabel till att ta hand sina barn :)

Jag har kroniskt ont i ryggen efter diskbråck och troligen överrörlighet och tar värktabletter flera gånger om dagen också för att hålla mig på fötterna. 

Det enda förutom tabletter som hjälper mig  är att springa men hamnar i ofta i en ond cirkel där jag har för ont för att springa.

Den tiden på månaden blir det ännu värre eftersom kroppens egna smärtstillande hormoner är som lägst..

Jag tar alvedon om jag är riktigt förkyld med feber. Händer kanske ett par gånger om året max. Jag har mer eller mindre konstant huvudvärk av olika slag. Så om jag skulle ta värktabletter för det hade jag väl blivit beroende. Jag är van med värken så jag härdar ut.

Ytterst sparsam med tabletter i alla former (nja, förutom kosttillskott då). Har problem med leder ibland, men avstår i alla fall.

Håller på och läser om Charmen med tarmen och fattar att värktabletter skall man egentligen  ta som stolpiller. Det sparar levern en massa jobb, och ger dessutom snabbare verkan. För mig personligen tar det emot lite, men skulle jag vara beroende av värktabletter skulle jag absolut överväga det för att skona andra organ.

Jo det är mycket bättre på alla vis att ta medicinen "bakvägen", men det kan ju som sagt kännas kymigt.

Jag är väldigt försiktig numera men tar om jag verkligen behöver. Kan vakna ibland med huvudvärk som har sitt ursprung från nackproblem. Har dock upptäckt att om jag har lite "is i magen", går upp och börjar förbereda morgonkaffe, tar fram kläder  jag ska ha på mig etc och alltså låter tiden gå lite så brukar det faktiskt försvinna. OM det inte försvinner innan jag ska iväg på jobb så tar jag Alvedon. Oftast försvinner det av sig själv.
Att jag är försiktig beror på att jag för ett par år sedan åkte in med ambulans då det konstaterats att jag hade ett blodvärde på 50 (!) och var väldigt svag och dålig.
Fick läggas in två dagar på lasarettet och få en massa blod. Det visade sig att jag hade magsår som utan tvekan berodde på ett långvarigt (måååånga år) missbruk av helt vanliga receptfria Treo!
Jag kunde ta 8-10 Treo om dagen och det är ju definitivt inte bra för magen.
Jag blev så rädd när detta hände att jag sedan dess inte har tagit en enda Treo.

#29 Oj! Fy vad läskigt! Nä Treo är inte att leka med, och man blir ju beroende på dem också. Det läskiga med den är stt man blir så lättblödande och att blodet inte koagulerar.

#30
Ja det var det jag var - beroende. 😮
Det började för många år sedan med huvudvärk och Treo är ju faktiskt en tablett som hjälper snabbt och bra. Problemet är att de är väldigt beroende framkallande och till slut tar man dem redan på morgonen som "förebyggande" och ju mer treo man tar desto mer huvudvärk får man. Man pratar om att man kan få "abstinens-huvudvärk" och sen är karusellen igång!

#31 jo men precis! Jag har både vänner och fd arbetskamrater som fastnat i Treo-fällan. Jag var på god väg själv, men slutade med dem när jag började blöda näsblod, som i sin tur var svårstoppat. Jag hade turen att mina blödningar syntes, till skillnad från dig.