Nja jag kan utan problem äta mjölksyrade mejeriprodukter som yoghurt, men vanlig homogeniserad mjölk blir jag stenhård i magen av. Soyaprodukter får jag magknip av om jag äter mer än ytterst lite av dem.

Det är ju två olika typer av produkter så det är ingen koppling mellan de båda som ska kunna göra att du blir hård i magen.
Men du kan ju fortfarande reagera på båda oberoende av varandra.
Om du märker att du får bekymmer av sojaprodukter och mjölk så finns ju alltid havrebaserade produkter som jag hoppas kan fungera i alla fall.

(En liten parantes bara utifall. Det är bra att undvika att ge de minsta barnen sojaprodukter eftersom en del kan utveckla allergi mot soja.)

Jag blir dålig i magen av för mycket soya

ah!

Ja själv dricker/äter jag bara soya produkter (när det ska vara mjölk/grädde i egentligen) pga laktosintolerans och veganism.

Men okej, för fick mest höra det på behandlingsavdelningen men sen när jag frågar andra så är det "nej du kan verkligen inte bli hård i magen av mjölk!"

Så blir lite förvirrad. :p

#4 märkligt uttalande då en stor del av befolkningen är laktosintolerant… alla reagerar ju olika.

Är laktoskänslig men klarar värmd mjölk (i kaffe, soppa tex) och icke homogeniserad mjölk i rimliga mängder. Samma med grädde osv. Fil däremot gillar magen inte alls, blir spänd och gasig. :3

Undviker soja, känns inte som ett bra alternativ, varken för miljön eller kroppen. (Har inga vetenskapliga/utförliga belägg för det och har ingen lust att gå in i en diskussion om sojans vara eller icka vara, men gillar den inte så mycket efter vad jag läst lite här och där. Sen trivs inte min kropp med för mycket soja heller :P)

Personligen så tror jag inte den homogeniserade mjölken är särskilt bra. När jag växte upp så fanns det bara ohomogeniserad mjölk och så plötsligt försvann den. Nu finns det igen och det är den jag använder.

Den bästa mjölken är rå och obehandlad. Då finns enzymerna kvar och naturlig bakteriekultur lika så.

Homogeniserad mjölk är sönderslagen till oigenkännlighet. Normala proteinkedjor är spiralformade åt vänster, vid homogenisering slås de sönder i småbitar och blir till och med högervridna. Eftersom allt naturligt och levande känner igen och har ett vänstervridet utseende känner inte kroppen igen den sönderslagna mjölken som föda.

Pastöriserat är dött..

Vanlig mjölk - död och sönderslagen..

# 8 Problemt är att få tag i "vanlig mjölk". Jag vet att min mor brukade köpa direkt från en bonde ibland för att göra bl.a ost och filmjölk. Den ostmassan var väldigt god vill jag lova

Jo det är ju det man måste, hitta en bonde och flirta in sig..

Jag kan tänka mig att den var god!

Vi använder bara gammeldagsmjölk hemma hos oss. Den är det närmaste man kan komma "vanlig mjölk" om man inte har kontakt med en bonde. Den är inte homogeniserad och bara lätt pastoriserad då det krävs för att få säljas i butik.

Precis, och det är inte pastöriserningen som "förstör" mjölken, det är det homogeniseringen som gör.

#5: Det där är ju sanning med modifikation:

En stor del av Jordens befolkning är laktosintolerant i vuxen ålder

En majoritet av Sveriges befolkning är inte laktosintolerant i vuxen ålder

Själv använder jag inte soja eftersom jag inte vill betala för att bli förgiftad

#13 förgiftad?

#14: Jo "rå" soja är så giftig att den inte får säljas som människoföda så den fabriksprocessas för att bli av med alla gifter, och dom lyckas nätt och jämmt, det har diskuterats om att sänka gränsvärdet för vissa av dessa gifter men hittils har soja-industrins lobby-grupper lyckats stoppa det, för då skulle dom ju inte kunna sälja sojan

#15 Fast det där är ju inte riktigt sant då det visst säljs rå soya, i form av edamebönor. Men även hela torkade bönor..

Ja kanske inte direkt dödande giftig men…

Soja användes från början först och främst som täckgröda. Alltså den användes i odlingar för att skydda och värma de ätbara växterna som man ville odla fram. Senare så odlades de för sin olja, sojabönan innehåller nämligen ca 30% fett. Denna olja användes sedan som beståndsdel i lim och färg.

Soja innehåller trypsininhibatorer. Trypsin är ett matsmältningsenzym som bildas i bukspottkörteln och spjälkar proteiner. Soja hämmar detta enzym och pga detta ger sojaintag gaser, diarré uppblåshet och värk.

För att inaktivera detta ämne måste man jäsa sojan som man gjort i t.ex. tempeh och miso. Tofu som också är en sojaprodukt är inte jäst och brukades av munkar för att hålla deras avhållsamhetslöfte; fytoöstrogenerna i sojan sänker testosteronnivåerna i kroppen.

Dessa fytoöstrogener  binder sig till östrogenreceptorerna i våra kroppar för att kroppen inte ska kunna ta upp sitt egna östrogen och andra hormoner, samt att det även hämmar produktionen av vårt kroppsegna östrogen. Fytoöstrogener orsakar även skada på reproduktionssystemet och kan i slutändan orsaka infertilitet vid långvarig konsumtion.

En studie gjordes i Honolulu där man studerade över 4000 män och 500 av deras fruar. Det gjordes kognitiva tester, man undersökte med MR samt även obduktioner för att studera hjärnan på dessa männsikor. Testet visade att de som åt tofu minst 2ggr i veckan hade en nedsatt kognitiv förmåga, accelererat åldrande av hjärnan samt löpte dubbel så hög risk att utveckla alzheimer. Ju mer tofu - ju sämre kognitiv förmåga och /eller hjärnatrofi (näringsbrist). Isoflavonerna i sojan hämmade tyrosinkinas vilket är ett ämne som den del av hjärnan som ansvarar för minne och inlärning behöver.

Vad händer då med ett barn som får sojamjölkersättning? I och med att fytoöstrogenerna hämmar hormonerna i kroppen som den behöver (testosteron, östrogen, progesteron) så hämmas även den uppgift de är till för att göra. Det är allt från strukturella förändringar i hjärnan till det reproduktiva systemet. I USA har 1%! av flickorna har spår av för tidig pubertet såsom utveckling av bröst samt pubeshår innan 3 års ålder!

Soja innehåller fytater; fytater binder sig till mineraler i matsmältningskanalen och gör så att kroppen inte kan ta upp dem.

Sedan är soja en känd goitrogen. Ni som fått diagnosen struma har säkert hör tatt man ska undvika det ämnet då sänker kroppens förmåga att ta upp jod. Japan, som är det land i världen där man konsumerar mest soja, är det vanligt med sköldkörtelsjukdomar. En studie i japan 1991 visade att det räcker med ett intag av 30g soja i 30 dagar för att det ska leda till sköldkörtelskador.

Tillverkning av sojamjölk sker på följande sätt: Sojabönorna läggs i en alkalisk lösning och kokas sedan under tryck. Detta förstör viktiga näringsämnen i sojabönan. I denna process kan även ett gift som heter lysinoalanin skapas. Även ett enzym i sojan, lipoxygenas, måste även has i åtanke då det oxiderar de fleromättade fetterna och ger sojan dess otrevliga lukt och smak. För att komma ifrån smaken och lukten används samma teknik som vid tillverkning av vegetabilisk olja; högt tryck, kraftigt vakuum. Detta hjälper till viss del, sedan tillsätts även sötningsmedel och smakämnen. På detta måst man lägga till lite näringsämnen såsom kalcium och vitamin D2. Vitamin D2 är det konstgjorda vitamin D vilket kan orsaka hyperaktivitet, kärlsjukdom och allergiska reaktioner. Sista touchen på mjölken är att man emulgerar och stabiliserar med titanoxid (används i vit färg) så glöm inte skaka på flaskan/kartongen ;)

Opponerade mig aldirg över huvuvida soya är giftigt, eller i alla fall mindre nyttigt. Bara emot påståendet att de inte får säljas råa..

jag vet att soyan egentligen började odlas som gröngödning för dess otroligt bra egenskaper (tillsammans med andra baljväxter) att binda kväve och andra luftburna/gasformiga näringsämnen i jorden igen. Att syftet aldrig var att den skulle ätas, egentligen. Även att dess östrogeninnehåll är något att se upp med.

Sen vet jag att jag personligen inte ens blir hälften så sjuk på soya som på animaliska proteiner. Det bara är så. Jag åt LCHF en period, mådde ok fram tills en dag hela kroppen bara slog bak ut. Från i stort sätt en dag till en annan (mjä, inte riktigt men över en period på ett par veckor) så protesterade hela kroppen mot allt animaliskt.. jag hade lixom inget val.. Däremot så har jag aldrig mått så på soya eller andra baljväxter eller andra vegetabiliska proteiner.

Jag åt tidigare en hel del grönsaker och mådde inte bra av dom, men dom skulle ju vara så nyttiga! Det tog en tid innan jag kom fram till att dom inte var så nyttiga som det påstås och framförallt så tål jag inte stora mängder fibrer som det var i min kost, då gick jag över till LCHF och rensade bort det mesta av fibrerna, har hållit på i flera år nu och mår utmärkt på den kosten, som en extra bonus har dom där förkylningarna som jag hade en 8-10 ggr om året praktiskt taget försvunnit.

Soja har jag alltid varit misstänksam mot och mejeriprodukter har aldrig varit nåt problem för min del så jag har aldrig behövt överväga nåt alternativ

Det är ju så det ska vara, när man hittar maten som passar en själv.

Jag upplever liknande som du, fast på vegansk kosthållning, till och med min diabetes håller på att läka ut. Jag är av med levaxinet och andra tyroxinpreparat som jag gått på. Värken borta, sällan förkyld. Haromdagen vaknade jag pigg, det var första gången på över 15 år!  Tror inte kött och mjölk är min grej Jag tänker dock försöka få in lite bra, vildfångad fisk så småningom, när kroppen läkt klart.

I alternativmjölksväg här hemma så är det havregrädden jag köper, havremjölken gör jag själv, och det mesta i yoghurtväg gör jag själv också. Vill inte ge min lilla soya, mer än i enstaka fall. (hon är också mjölkallerkisk) Östrogener och småbarn är ingen hit.

Börjar mer och mer undersöka raw food, både vegansk för min del och raw enligt Colting Eftersom upphettade och tillagade proteiner, oavsett ursprung, är svåra att känna igen och ta till sig.

#20: Lite nyfiken, hur är det med smaken på havregrädde och havremjölk kontra konventionell grädde och mjölk? aviker det mycket eller är det knappt skönjbart?

#21 I mat tycker jag inte att det är någon större skillnad, pannkakorna blir lite sötare men mat med mer kryddor blir nästan som vanligt (det brukar vara mindre fett i havreprodukterna och det är väl där den största smakskillnaden ligger).

Har man vispbar havregrädde på pannkakor, tårta eller liknande så märker man skillnad. Vissa sorter smakar jättemycket havre och andra är krämigare, sötare och smakar mindre fett men fungerar alldeles utmärkt som substitut. Ska man dricka havredrycker som dom är och förväntar sig att det ska smaka som mjölk så blir man garanterat besviken.

#22 Kunde inte sagt det bättre själv.

I maten är det inte någon större skillnad på havregrädde och vanlig mer än att man känner den lägre fetthalten. Av samma anledning är det inte jättelätt att koka maten i havregrädde, som man kan göra med vanlig grädde, den tenderar att vattna sig.

Att göra vanlijsås eller i efterrätter, där man har smaksättning så gör det nte jättestor skillnad, samma när man häller havregräddeen (oatlys IMat, den är neutralast) i kaffet. Klart att man, särskilt när man är van vid mjölkprodukter känner att havresmaken slår igenom.

Upplever även en viss koncistensskillnad, knappt, men ändå. Kan vara att det är mindre än hälften så mycket fett som gör det.

Mjölken dricker jag inte som den är, det smakar för mycket havre. Men dottern älskar den, särksilt med en skvätt havregrädde också så man får upp fetthalten lite. Tyvärr är ju inte havre så fett, och det känns.

I yoghurtforn funkar havren utmärkt, särskillt när man gör/ köper drickyoghyrt. Soyan är annars bättre där, då den ger en tydligare och rundare yoghurtsmak, men de tycker jag smakar helt ok.