Väger 150 kg - är alkoholen boven i dramat?
Har legat runt 150kg i ca 5 år nu. Äter normalt och försöker äta nyttigt med allsidig kost. Köper väldigt sällan snacks, godis eller pizza. Kanske högst 3-4 ggr om året.
Men, i ärlighetens namn så är min alkoholkonsumtion över genomsnittet. Då jag lider av svår panikångest så behöver jag ofta dämpa den med alkohol. Jag fick Sertralin utskrivet ett tag men tyckte inte att de hade så stor effekt. Jag behöver starkare doningar men eftersom jag har haft missbruksproblem så får jag bara "lätta" piller utskrivna. Problemet är ju också att när jag får dessa panikattacker så nöjer jag mig inte med att ha druckit mig lugn - jag vill bli full!
Har varit på ett par behandlingar och nu dricker jag inte alls som jag gjorde förr, men ändå för mycket för att det ska vara hälsosamt.
Men nu gällde det som sagt vikten. Alkohol sägs ju inne hålla mest kalorier efter rent fett, och då kanske det inte är så konstigt om man går upp trots att man äter normalt?
jag var väldigt spinkig i min ungdom - vägde inte mer än runt 60kg och hur mycket jag än åt gick jag inte upp i vikt. Men nu är alltså förhållandet det omvända. Jag tycker jag blir fetare bara av att ens titta på mat eller ta en endaste grogg. Samtidigt behöver man ju näring i kroppen för att kunna fungera som människa och må bra.
Vad tror ni?

Alkoholen i sig gör inte att du går upp i vikt. Den innehåller massa energi, men i och med att den också tvingar upp kroppstemperaturen i ett feberlikt tillstånd, så bränner du ungefär lika mycket som du får i dig.
Problemen är dels att alkoholen oftast blandas med något. Öl innehåller inte bara alkohol, men också en massa annat. Samma sak med en virket du blandar groggen med. Dessutom så ökas aptiten rejält av alkohol, och det finns en anledning att varenda gatukök är knökfullt på småtimmarna. Folk som dricker blir hungriga.
Mitt tips, som kanske i dagsläget inte är värt så värst mycket, då jag har gått upp rätt mycket igen, är att sätta igång med någon diet, så du verkligen får kontroll på det du äter. När insikten kommer, så brukar kilona rasa. När jag gick ner som mest, drygt 40kg på ett drygt år, så kombinerade jag det med att faktiskt gå ut och festa med kompisarna ibland. Det handlar mest om att undvika de stora fällorna. SKippa jordnötterna, hamburgaren på vägen hem, pizzan på bakfyllan o.s.v.
Dock så tycker jag du borde gå till läkare och förklara att du behöver hjälp. Som det låter nu, så har du växlat från ett missbruk till ett par andra. Att använda alkohol som medicinering mot ångest är definitivt inget bra tips. Det kommer aldrig att funka i längden. Har sett det hos andra, och det slutar nästan genomgående med tungt missbruk. Fundera på om du verkligen vill hamna i värre situation än du är nu? Du verkar ha en viss sjukdomsinsikt idag, och det är väl bra, men om du fortsätter på det här sättet lär du klättra över kanten snart, och hamna i fritt fall. Du vill inte dit, jag lovar.
Bra svar du fått i # 1 redan. Kan bara instämma i det som sägs.
Och det är ju inte det man äter eller dricker bara ibland som är boven i dramat, utan det som man stoppar i sig eller dricker precis varenda dag som man kanske får tänka över om det är nyttigt för en.
Visst får man unna sig något gott och onyttigt emellanånt, annars blir ju livet rätt trist. Konsten är ju bara att falla tillbaka i de nya nyttigare spåren direkt efterråt.
Lycka till med din viktnedgång, och hoppas att du hittar en bra diet och att du får hjälp som passar dig, med tanke på det du berättar om missbruket du har.
#1 Har svarat dig mycket bra. Som sagt alkoholen i sig är inte den stora boven, utan det är snarare vad för alkohol du dricker, groggar av alla slag innehåller oftast mycket socker, alltså skippa dessa, skippa även likörer och andra söta alkoholhaltiga drycker, även öl. Välj torra viner, whisky eller cognac. Alla bör drickas rena utan att bladas med annat än vatten och med måtta. Sen är det så att om du dricker alkohol och samtidigt försöker banta så blir kroppen förvirrad och viktminskningen avstannar. 2 olika förslag på dieter som du kanske kan prova är: GI-mat där du äter nästan allt, men du väljer grovt ris eller andra grova gryn, grovt bröd och baljväxter + magert kött, fågel och fisk + fiberrika grönsaker och frukt.
Lågkolhydratkost: Här undviker du mat med mycket kolhydrater som, pasta, potatis, de flesta baljväxterna, ris och bröd. Istället äter du ovanjordväxande grönsaker, kött, fågel, fisk och ägg.
Enligt LCHF äter du även det feta köttet och väljer de feta mejeriprodukterna, steker i smör eller bra olja och har gärna gräddiga såser till sovlet.
Enligt annan lågkolhydratkost väljer du magert kött, fågel och fisk och de magra mejeriprodukterna, men steker i smör och /eller bra olja. I båda dessa dieter undviks socker så långt det någonsin är möjligt, istället används ofta sukrin eller stevia som sötningsmedel.
/Désirée
Denstore: Jag vet att man inte ska använda alkohol mot ångest, men detta gäller panikångest som inte är samma sak som vanlig, generell ångest. Vid en panikattack känns det som om du ska dö eller bli tokig. Ja vill du ha info om det så är det ju bara att googla.
Har funderat på LCHF eller vad det heter.. med bara kött och grönsaker. För jag har förstått att man går upp ganska kraftigt i vikt av spannmålsprodukter, som potatis, pasta, ris och bröd osv. Och jag äter ju en hel del potatis, ris, pasta och bröd så en del av boven ligger kanske där med.
Desiree: Jo jag groggar alltid med juice eller lättdryck, men aldrig saft eller läsk! Saft och läsk vet jag innehåller mycket kalorier så det försöker jag undvika så gott det går.
Har funderat på LCHF då jag är medveten om att spannmålsprodukter som potatis, pasta, ris och bröd är en stor källa till viktuppgång, eftersom det tar tid för kroppen att bryta ned.
GI känner jag inte till så mycket om, men har läst om det flyktigt.
Tack för ditt svar.

Jag har själv aldrig haft framgång med LCHF. Har snarare gått upp än ner. Det enda som har fungerat för mig är lågfettsdieter typ Hälsovakten eller Viktväktarna.
Är medveten om hur panikångest fungerar, då jag levt med en kvinna med kraftig panikångest. Tror fortfarande inte att alkohol är lösningen. Tala med läkaren om problemen, och att medicinen inte hjälper.
Denstore: Jag tror också på en kost med minmalt med fett. Nuförtiden påstår ju "experterna" att det är enbart kalorierna och inte fettet som gör dig fet. Men i mitt huvud så säger det sig självt att man blir fet av just fet mat. Och jag har själv magrat under de perioder då jag minskat avsevärt på fettet, så jag tycker att det är bevis nog.
Den där kvinnan du levde med.. hur yttrade sig hennes panikångest? Tycker bara det kunde vara intressant att veta så man kan jämföra.
Mariah: Jag har börjat tänka i de banorna att "Du kan inte mer än äta dig mätt" och "Man äter för att leva, men man lever inte för att äta".
Vi behöver mat enbart för att få näring i kroppen. Allt annat är överflödigt. men det västerländska välfärdssamhället erbjuder så mycket godsaker att många inte kan motstå att äta för mycket. Julen t.ex. är ju en tid då det är "tillåtet" att frossa i livets goda, och det gör vi, samtidigt som barnen i tredje världen svälter och på sin höjd har majsmjöl som enda kost/näringskälla.
Går du in i en affär så blänker chipspåsar och godispåsar från hyllorna och hur många kan motstå att köpa med sig dessa onyttigheter hem?

#8 Hon blev mest passiv och vände paniken inåt, med hjärtklappning och hyperventilering, men ibland kunde det uttrycka sig i mer okontrollerade behov av att komma iväg, komma ut, eller bara bort från ett ställe.
Du har fått en massa bra råd här i tråden.
Så som jag ser det så har du två problem som i slutändan gör att du mår dåligt överlag.
Dels är det din höga alkoholkonsumtion. Det är inte ovanligt att som du självmedicinera för ångest men man ska veta att alkoholen och abstinensen i sig kan ge upphov till ångest och panikångestattacker så man målar in sig själv i ett hörn så att säga och det hela blir en ond cirkel.
Du har dessutom en övervikt som säkert en del kan relateras till alkoholvanorna.
Försök att sök hjälp för ditt missbruk så tror jag att vikten kommer att bli bättre i och med att du själv kommer att må bättre också.
Har du prövat KBT? Har du någon kontakt med spykiatrin nu för din ångest?
/Maria
Det låter tufft! När du har blivit så stor (är det själv av olika randiga och rutiga skäl) så är risken rätt stor att du har utvecklat eller har ett förstadium till det metabola syndromet. Det innebär bl a att du troligen går omkring med höga insulinnivåer i blodet och har då ännu svårare att gå ner i vikt eftersom insulinet "låser" fettcellerna, förenklat beskrivet. Orättvist, jag vet… :-/
De som verkar lyckas bäst med viktnedgång med lågkolhydratkost är ofta de som just har en stor övervikt. Insulinnivån behöver få sjunka, och så länge som kolhydrater tillförs i kosten så gör den inte det. Om man däremot utesluter kolhydrater så sjunker insulinnivån och blodsockret och man upplever ofta att man håller sig mätt längre och bl a får ett jämnare humör. Eftersom kolhydrater är den främsta källan till energi så behöver man istället öka på lite med fett. Dock inte vräka på med det. Det räcker, som DesK skriver, att använd fullfeta livsmedel. Naturligvis reagerar alla olika på kosten, men det kanske kan vara värt att prova i några månader för att se hur just du reagerar?
En svensk beroendespecialist, Bitten Jonsson, rekommenderar lågkolhydratkost i sin behandling. Hon är visserligen specialist på sockerberoende men har också erfarenhet från andra typer av drogberoende. Lågkolhydratkost dämpar nämligen sug.
Om du är nyfiken, läs gärna mer på kolhydrater i fokus och på www.kostdoktorn.se
#12 Låter väldigt logiskt om det där med höga blodsockernivåer stämmer.
Jag har varit inne på lågkolhydrat och trivts ett tag, men gick inte ner så mycket. Fast så har jag själv heller ingen större övervikt så jag har antagligen inte haft konstanta blodsockertoppar. Numera har jag kommit fram till att blandkost med rena råvaror och begränsade mängder stärkelse funkar för mig just nu.
Men jag tror absolut att du är något på spåren, kanske LCHF-liknande är en bra normaliserare om man kommit upp i hög vikt. Speciellt om man gjort det med hjälp av just kolhydrater.
Tack för tankebanan :)
Håll huvudet högt men näsan i en vänlig vinkel.
Jag tycker du fått många bra svar, och vill även jag trycka lite extra för just Bitten Jonsson som jobbar just med beroenden. Hon var en av de första som talade om sockerberoende som ett riktigt beroende. Hon har personlig erfarenhet av alkohol- och sockermissbruk (ev fler) och berättar väldigt bra hur beroendet fungerar. Det finns en hel del sådant på just http://kolhydrater.ifokus.se Http://beroenden.ifokus.se finns också. Där finns många med goda erfarenheter. Annars kan jag bara säga att näringstät mat, med lågt socker- och stärkellseinnehåll. Gärna med betoning på mycket rå och levande föda gör riktigt gott för både kropp, själ och sinne.
//Ida
Sajtvärd för Kost , Hypermobilitet Och Synskadade

Ser att du redan har fått bra tips av övriga och jag hoppas att du är hjälpt av det.
Personligen så skulle jag nog lägga mest fokus på att i alla fall bli någorlunda frisk från panikattakerna, då ger det andra sig antagligen automatiskt. Lägg gärna till lite motion som är ångestdämpande. Om det är för jobbigt med organiserad motion så kan du i alla fall försöka öka vardagsmotionen.
Lycka till.
Nu har jag inte läst svaren ovan. Men jag lyssnade på en podcast häromdagen med Julian Micheals som förklarade det såhär: Förutom att alkohol innehåller mycket kalorier så gör det att levern (eller njurarna?) producerar ett ämne som jag tyvärr inte lade på minnet vad det hette. Det ämnet använder kroppen sedan som bränsle vilket gör att kroppen inte bränner de kalorier som själva alkoholen innehåller. Det gör alltså att kroppen lagrar kalorierna från alkoholen, så länge du inte tränar nära inpå förstås.
