Detta är goda nyheter, men dessvärre var det rätt luddigt skrivet i själva tidningsartikeln på dn.se!

Som sagt, goda nyheter indeed! :) för friska kn väl två små potatisar vara helt ok och fylla en funktion. De har tex hyfsat innehåll av e-vitamin :)

Absolut hanterar friska en mindre mängd potatis utmärkt… speciellt i kombi med fett (kycklingskinnet) kommer inte blodsockret att åka jojo…. och en del nyttigheter finns trots allt i potatis. Potatis går näringsmässigt före pasta alla dagar 🙂

Observera att varken ris eller pasta nämndes ;)

Jag tycker inte att LCHF verkar så nyttigt… Är det verkligen bra för hjärtat med så mycket fett? Snälla förklara :)

Grejen är att det inte är så mycket tillsatt fett.. Vi behöver fett för att fungera, särskilt våra hjärnor. Anledningen till att LCHF blir just hf är att man gör skillnad på viktmängder och %mängder eller delar av maten. Tex om jag äter 10g socker så har jag ätit 100% socker eller hela andelen socker även om det inte är så många gram. Alltså kommer 100% av energin från kolhydrater. Poängen med LCHF är att äta en liten andel av sin energi från kolhydrater och eftersom det är en energikälla måste den ersättas med en annan. Den andra som kroppen klarar är fett. Genom att få den större andelen av energin från fett. (Alltså inte nödvändigtvis en massa gram fett.) Ett exempel. Blandfärs på 15% fetthalt. Det betyder att 15% av innehållet i färsen är fett. Eftersom köttfärs i stort sett inte innehåller några kolhydrater så utgörs energin eller kalorierna i köttfärsen an protein och fett. Räknat på det kommer hela 60% av energin i köttfärsen från fett. Alltså har köttfärs en E%-fetthalt på 60, fast den bara innehåller 15%. Det gör att köttfärsen i sig själv klassas som LCHF utan att man tillsätter något fett alls. Så genom att välja bort tomma kalorier dvs energi utan näring som kolhydrater som bröd, pasta, ris och i viss mån potatis tyvärr ofta är och fyller upp med grönsaker till i stället. Väljer fullgöra produkter i maten, väljer bort light. Så får du per automatik en LCHF-kost. Är man frisk så tål man lite potatis, lite honung och ganska mycket rotsaker och frukt. Har man hunnit bli sjuk tex med övervikt eller insulinresistens så får man vara försiktigare tills man har läkt. Det fettet som vi får i oss ska vara naturligt, inte processat och rent. Margarin går fetbort ;) då de inte längre har kvar oljans egenskaper. Den är giftig. Växtilja bör man vara försiktig med pga att det är ofta inflammationsbildande pga omega6-innehållet som ofta är högt. Dessutom är det svårt för oss att hantera. Våra kroppar använder mättat fett, och bi har därför lättast för detta. Det finns i smör, animalier och kokosolja bl.a. Man kan jämföra med våra kroppar.. Vi har inte flytande fettdepåer… Hoppas det klarnat något. Fråga gärna mer! :)

Kanon, jag jublade när jag läste detta! Jag som älskar att hänvisa till tallriksmodellen tycker såklart det är jättebra med en uppdaterad bättre variant. 👍

7# Tack, nu förstår jag det mycket bättre. Fast själv hade jag nog aldrig  slutat med kolhydrater… Men det är ju väldigt individuellt 🙂

Inte för att jag ätit enligt den modellen för 3 potatisar har jag aldrig behövt. En brukar räcka för mig😃Men det är bra  att de inte längre rekommenderar detta.

LCHF betyder inte att sluta med kolhydrater utan välja bra kolhydrater med annan näring än bara energi. Många som går från trolldeg (pasta) och mackor till att äta mer åt LCHF vittnar om att dom äter betydligt mer grönsaker än innan.

Men att inte äta kolhydrater över huvud taget går inte i praktiken. Då får man äta rent fett bara… och det överlever man inte på i längden ;-)

Kött innehåller lite, lite i form av glycogen som de lagrade kolhydraterna i kroppens muskler kallas. Inälvsmat innehåller också kolhydrater. Vanlig nötlever kan ha runt 20g kolhydrater per 100g.

Eller bara en mugg kaffe ger också nåt gram och kokkaffe lite mer :)

Det är tråkigt att potatisen hamnar i fokus. Allvarligt talat så drar hon ju in sig själv i logikproblem då hon hävdar att en potatis skall bort och bl.a. mer rotfrukter skall tillsättas.😕

En potatis gör inte så stor skillnad och herr Gudiol har gjort ett läsvärt inlägg om detta.

Absolut är det så om vi pratar enbart kokt potatis som inte är jätteenergirikt.  Det äts var tredje dag ungefär i genomsnitt… tar man med potatismos, pommes, potatisgratäng etc. äter vi två dar av tre.

Men två av tre dagar ligger det nåt annat än kokt potatis på tallriken, t.ex trolldeg (pasta) eller ris eller potatissallad etc.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Vuxna/Riksmaten-1997-98/Tva-av-tre-dar-ater-vi-potatis/

#11: Glykogenlagret i muskelköttet bryts ned till mjölksyra i köttet efter slakt, så det finns i allmänhet inga kolhydrater alls i köttet vi köper. Det kan hända att jag svamlar med siffrorna nu, men jag har för mig att allt glykogen har brutits ned inom 48 timmar.

Ja mängden per gram vara, i en muskel är i vilket fall så liten att det blir försumbart.

Kanske finns nåt i just muskler som gör att det bryts ner… ingen aning faktiskt. Men det bryts inte ner med tiden per automatik, dvs har någon halveringstid. Då skulle samma ske med glykogenet i lever…

Jag tycker det här är så himla waste of time. Alla är olika och som vegan äter jag betydligt mer kolhydrater och protein än fett och det går alldeles utmärkt, jag är inte överviktig nånstans.

#16 Grejen är den att man kan inte äta BÅDE massor av kolhydrater OCH fett, man måste alltså välja, antingen det ena eller det andra!

# 16 Överviktig blir man endast om man äter fler kalorier per dag än vad man gör av med oavsett sort.

#17 precis! 18# precis!

#17

Det kan man visst, tills att du definierar "massor" förstås.

#18 inte riktigt. För många är det så. Men för långt ifrån alla. Eftersom vi inte enbart styrs av energi utan våra hormoner spelar en stor roll är det stor skillnad på kalorier och kalorier.. Annars skulle det vara helt omöjligt att öka i vikt på VLC-dieter tex Cambridgekuren. Jag har gjort det. Vi är alla olika, och att generalisera för stort och i vassa ordalag kan såra..

För övrigt är inte tallriksmodellen, varken då eller nu, enbart en bantningsmodell. Snarare en modell som passar den breda massan och ger en hint om proportioner för de som inte är så intresserade av näringslära eller pålästa av andra skäl.

#21

Ett energiöverskott leder till viktuppgång. Att ämnesomsättningen kan sjunka är en sak, men det krävs ändå ett energiöverskott för att energin skall lagras i större utsträckning än förbrukas varvid viktuppgång sker. 

Kalorier är kalorier och termodynamikens lagar kan inte förbises.

Visst är det så att metaboliserar man fler kalorier än man gör av med så går man upp i vikt… nog ingen som påstår något annat.

Problemet är att en viss kalori påverkar en person på ett sätt och en annan person på ett annat sätt (främst hormonmässigt), vilket gör att kalori ut kommer att bli olika för personerna.

Kalori ut beror alltså på typ av kalori in, och varierar från person till person.

Typexemplet är kalorirestriktion och om man är insulinresistent eller inte. Helt friska unga kan lyckas bättre med kalorirestriktion och relativt mycket kolhydrater. Samma person kan lyckas sämre med lite kolhydrater och samma kaloritotal…. Insulinresistenta reagerar oftast tvärt om.

#24

Det är ingen skillnad på en kalori och en kalori. Att olika näringsämnen påverkar kroppen olika har ingenting med kalorierna i dem att göra.

Naturligtvis… med det påverkar vad kroppen gör med dom 😉

Sen hanterar vi olika typer av kalorier olika beroende på hur dom är förpackade. Det är dels skillnad på olika varor och dels på hur de är behandlade. 1kg råa morötter kommer att ge ett annat resultat på kalori ut än 1kg kokta morötter trots samma kaloriinnehåll….

#26

Återigen så är en kalori en kalori och återigen så talar du om specifika näringsämnens påverkan. 

Kokta morötter har redan tagit sig ett steg längre i spjälkningsprocessen än råa morötter vilket gör att de snabbare passerar magsäcken och näringsämnena kan absorberas mycket tidigare.

Ja en kalori är ett mått på energi… och ?

Ingen har väl påstått något annat.

Digererbart kaloriinnehåll  vet vi hyfsade närmevärden på även om de varierar rätt mycket förutom för fett. Atwaterfaktorn är medräknad för specifika livsmedel.

#28

Du skrev ju i ditt senaste inlägg:
"Sen hanterar vi olika typer av kalorier olika beroende på hur dom är förpackade."

Kunde vart klarare kanske…. men du förstod nog vad som avsågs 😉

Olika typer av varor med samma kaloriinnehåll alltså…. Det kostar olika mycket att få ut kaloriinnehållet i olika varor med samma kaloriinnehåll.

Det skiljer väldigt mycket beroende på vara
http://www.nutribase.com/atwater.html

Detta är inget som syns på kalorideklarationen på en köpt vara. Där struntas helt i vad det är. och räknas bara fett,protein, kolhydrater i gram samt närmevärdena för kalorier för dessa.

#23 Enbart kalorieffekten är intressant om vi är förbränningsugnar för att mäta energitäthet… Jag är ingen ugn och då påverkas jag även av livsmedlet kalorierna finns. Som sagts, kalori är en måttenhet, det får bara en mening och värde i ett sammanhang. Och i det sammanhanget måste man ta hänsyn till varifrån kalorierna kommer, eftersom det inte är kalorier enbart som spelar roll. Jag hävdade att alla är olika, och att jag reagerat på ett visst sätt. Självklart kan vi inte bortse från termodynamiken, lika lite som vi kan bortse ifrån biokemi och hormoner när vi pratar om människor och människokroppar. Jag vet människor som ätit många gånger fler kalorier än de "behöver" men deras hormonsystem har varit inställt på förbränning och användande så det har möjligen gett en uppgång i muskler… Men jag personligen har svårt att klassa muskelbyggande som en regelrätt viktuppgång, även om trycket på jordytan de facto blir större…

#31

#18 skrev "Överviktig blir man endast om man äter fler kalorier per dag än vad man gör av med oavsett sort." varvid du i #21 skrev "inte riktigt. För många är det så. Men för långt ifrån alla."

Av detta utläser i alla fall jag att du hävdar att termodynamikens lagar inte gäller. Energiintag>Energiförbrukning=Viktuppgång

Att det finns hormoner och andra biokemiska processer som påverkar energiförbrukningen gör inte att energi in-energi ut-viktpåverkan inte stämmer på grund av detta är fel.

Naturlagarna gäller såklart.

Metaboliserar man mindre kalorier än de kalorier man förbrukar går man ner i vikt justerat för hydrering.

Så det är helt korrekt att säga att kalorier är Kung på det teoretiska planet… däremot går det inte att göra en korrekt fysikuppgift till ett skolprov där man använder lagen utan att leverera med ett antal förutsättningar för en specifik person som dessutom förändras över tid för den personen.

Det enda man skulle kunna definiera klart är det verkliga kaloriinnehållet i kalorier in… men det används aldrig. Kaloriinnehållet i SLV:s näringsdatabas är ju inte det korrekta kaloriinnehållet utan ett teoretiskt anpassat värde på digererbara kalorier utifrån en teoretisk definierad person… och kalorier ut går såklart inte att definiera mer än den del som är utfört arbete vilket bara är en liten del.

Det går dock i efterhand att på ett ungefär bestämma hur mycket kalorier man har metaboliserat av de verkliga kalorier man ätit utifrån energiekvationen. Men då får man räkna baklänges i efterhand och det blir för allt man ätit under kanske några veckor man gör ett sådant test ;-)

Då mäter man vikt och kroppssammansättning före och efter en testperiod på säg 4 veckor, Allt man ätit på grammet när, samt totala energiomsättningen under de 4 veckorna mha dubbelmärkt vatten (DLW) vilket är golden standard i sådana här sammanhang. Så i forskningssyfte kan ekvationen vara relevant. Fast det är dyrt… När jag var med i en sån här studie kostade skvätten vatten man drack 7000 spänn !

Jag tycker att det är en missvisande rubrik på artikeln. Tallriksmodellen döms inte ut, det är ju fånigt att påstå det när det handlar om att byta ut en potatis till mer grönsaker. Man får väl försöka se till andemeningen bakom: svenskarna äter för lite grönsaker och därför kan det vara rimligt att justera rekommendationerna.

Livsmedelsverket har kanske en av de mest otacksamma uppgifterna i landet: att formulera näringsrekommendationer som passar den stora massan.

Jag håller med. Dessutom var det dumt att ta potatis som exempel men det var väl av pedagogiska skäl hon valde potatis antar jag. Men man får ju läsa vad som egentligen avsågs… det handlade inte om kokt potatis egentligen…

"Framför allt vänder hon sig emot att tallriken till stor del fylls av energitäta men vitaminfattiga livsmedel som potatis, ris och pasta, inte sällan kompletterat med några skivor vitt bröd.

– Tre stora potatisar är alldeles för mycket."